hon som

Inte ens en vecka har gått av nya livet som prepkursdeltagare och jag är redan alldeles slut och förtvivlad. Inte så mycket för det där att jag kanske inte alltid fattar allting (OBS! Vi har inte ännu börjat med räkneövningarna), men mera det att dagarna är så fruktansvärt långa. Jag är så trött och framförallt irriterad och sur på eftermiddagen då jag kommer hem, och det är ju inte kiva för varken mig eller någon annan. Igår kom jag hem sur och det blev ju förstås inte bättre av att dansen gick åt helvete på grund av trötthet och okoncentration. Påminnelse till mig själv: Gå aldrig och dansa då du är trött och sur! Gå då hellre ut på en promenad och sedan hem och bada! 

Det som gör allting lite bättre är ju mina underbara vänner på kursen och det facto att det ju faktiskt är fredag imorgon och att det blir middag i Grani med gänget +.

Kom just hem från en en-timmes promenad med pappa. Han har nog planer för mig han. Inte att han skulle pressa mig väldigt mycket, men han har en massa goda råd och tankar om saken. Hon som just fick en bebis sa idag i parken att det på mellanåret lönar sig att göra något helt annat. Man hinner nog studera sen. Så sant. Men å andra sidan så är det nog så att om man vill in i Medi så måste man satsa lite hela året runt.

Så trött... och uppgiven... Eyes on the price baby... Men när i helvete skall jag belönas..?