hon som

I Hangö på teaterträff, utan internet och blogg, samlar sig skrivarinspirationen exponentiellt. Det fick boken om Saltöborna lida för och är nu fullklottrad av tankar om allt man kommer att tänka på.

Torsdag: Kommer till slutdestinationen med tåg. Har suttit bredvid en gammal gubbe som spillt kaffe över hela golvet framför sig. Det är varmt och soligt. Vaktandet börjar genast och det går väl sisådär då klockan redan är över tre och hon inte sovit alls. Så hon gallskriker i tio minuter, somnar sedan. Äter pizza med mamman och Hon som regisserat Vittra och går sedan till hotellet för att lite lugna ner mej. Vaktande i nån timme på kvällen innan hennes pappa med döttrar kommer. Nu går det bättre. Tar en lång promenad i ett sagolikt tillstånd av solnedgång, vindstilla vatten och trevliga tfnsamtal och minnen. Syrerena doftar och det är en av de där perfekta stunderna. Eller nästan perfekt. Skulle ha vilja ha någon där att dela stunden med.

Fredag: Det fantaskiska vädret håller i sig. Utrustad med sololja, -glasögon, -hatt samt mycket lite kläder slänger jag mig på beachen. Smörjer in mig ordentligt två gånger, men lyckas ändå bränna mig lite. Satansatansatan. Ligger och läser i flera timmar innan ett kort barnvaktsjobb. Föreställning: Song of the lost treasures på Stadshuset 16.00-16.45.

MAT!
"så skönt att tfnen är avstängd.
mest pga att spara akku, men känns befriande. måste sätta på den igen av praktiska skäl, men den får vara avslagen ännu en stund".
"glatt överraskad på piraten. fick betjäning trots ålder, kön och brist på sällskap". Kunde ha berott på att hon som betjänade mig var i samma ålder.
"härligt med cirkus i väntan på maten. fick dock betala för det efteråt".
"herre gud så gott med öl". "
har förövrigt kännt mig ganska söt idag".
"han som dansade igår var söt".
"om något är försvunnet, behöver det inte betyda att det inte finns längre, bara att det finns på ett ställe man inte ser". Jämför att du tappat din klocka, ett minne eller att någon dött. Vackert framställt i dagens pjäs, med två skynken som lämnade plats för scen mellan sig. Bakom det ena skynket fanns allt som man inte ännu tappat, bakom det andra allt som var försvunnet.
"den sista tuggan man tar (eller den man tror att skall bli den sista) måste alltid vara perfekt!".
"känns vuxet och lyxigt att gå ut och äta på egen hand".
"varför är teatermänniskor alltid sena?".
"avstängd telefon = ingen klocka". "
tantjävlar som klagar på servitrisen".
"kaloririk pasta kräver efterrätt". Lyckades emellertid hålla mig.

Kvällen går åt till att vakta tre flickor. Somnar bredvid den yngsta innan föräldrarna kommer hem.

Lördag: Min lediga dag. Idag blåser det så in i helvete. "
kan inte beskriva hur nöjd jag är över skidjackan".

Föreställningar: Nordost på Brankis 12.00-13.30, Om tobakens skadlighet i Kulturmagasinet 14.00-14.50, Sagan om Hans och Greta och mycket annat på Stadshuset 15.15-15.50 och Hissvägraren på Brankis 19.00-20.20. Däremellan mat.

"om clowner i allmänhet: ibland vill man bara ruska om dem och skrika: nå men gör det nu bara/säg det då! fåna dig inte".
"lite jobbigt att gå från föreställning till föreställning, att koppla om emotionellt sådär bara. från nordosts tjetjenares krig till en föreläsning om rökningens skadlighet (vad säger snigeln på en tobaksplanta då man frågar vad den tänkte göra? jo: jag tänkte gå på en tobak) till Hans och Greta av utvecklingsstörda. panik-skratt-oskyldig berättarglädje".
"tanten i bordet bredvid sitter och läser en bok som heter what you eat and why it matters. undrar vad hon äter. Ser ut som höna".
"satans fräcka måsar. blir nästan rädd".
"har nu över en timme på mig tills sista föreställningen börjar. maten kom snabbare än jag trott och har inte längre ngt hotellrum med TV att dra sig tillbaka till. plötsligt lite hemlös fiilis".
"tankar om utvecklingsstörda: man (jag) kan bli ganska illa till mods om jag konfronteras med vuxna som är utv.st.. det där med ett barn i en vuxens kropp känns lite skrämmande. då man under föreställningen blir berörd vet jag inte riktigt vad det beror på.
- det är så vackert att de får uttrycka sig genom teatern? känns tillgjort och dumt.
- det är sorgligt att de inte är som alla andra. vet de det? fattar de att det finns människor som är sas vanliga? För jag menar barn vet ju att vixna är vuxna, och de känner igen andra barn.
svårt att säga varför man håller på att börja gråta då berättarmixu och den "mest störda" (huj så det låter!) tillsammans berättar. mixu med ord och den andra på teckenspråk. vad får man säga? vad betyder cp-skadad? är efterbliven och utvecklingsstörd samma sak? Är det som typ neger - mörkhyad?
"det sämsta med att vara på teaterträff ensam är att man inte kan bolla tankar efter en föreställning.
"kalla händer. vad göra i en timme? äta glass?". Även denna gång lyckades jag hålla mig.
"blir jävla irriterad på tanter som vill gå på högkultur i Hangö och köper biljett bara till den föreställning som visats på stora scener i Hfors. det är okej i stan då de går på Lillan och Svenskis med sina små jackor, men i Hangö skall det vara ylletröja och ruffsigt hår. Gärna också lite krabbis. De står först i kön och glupskar sig över de bästa platserna. I Hangö skall det inte vara ngn specialbehandling. de uppför sig som ett gäng 7-åringar som väntar på att få välja karkki först".

"hade väntat mig fri samvaro med vin i trädgården, men fick sitta ensam med husis och choko istället. men det är helt ok det också. lite irriterande att akkun är slut, så ingen kan nå mig och att TV:n inte funkar. även det facto att jag inte tog med mig ngt vin är lite småtrist. det bästa är att jag inte behöver gå hem efter att barnens föräldrar kommit hem. söta ungar, skönt med äldre barn som känner en".

Söndag: "känner mig hemma i den här familjen. barnen sitter och ritar på golvet och jag ligger i mellanbarnets säng och mornar mig. de bråkade sådär mysigt syskonaktigt i morse. vaknade med en äcklig smak av för söt skumpa som bubblar upp till för mycket i munnen. usch". Förestänning: Den förträfflige herr Glad på Stadshuset 12.00-12.45.

"not only am I perfect, I'm a blonde too" står det på en kvinnas t-skjorta på tågstationen. hon är rödhårig."

Kan inte säga så mycket mer. Det var underbart.