...varit på arbetsresa utomlands
Visst låter det vuxet att säga att man varit på arbetsresa i Stockholm. Och visst kändes det vuxet att bara kunna säga åt föräldrarna att "på lördag åker jag sen av och an till Stockholm", ta sig ensam till flygplatsen och till gaten och sedan väl framme, till hotellet på en mini-gata med hjälp av en dålig karta.
Själva arbetet var ju inte så vuxet, samma lilla flicka i barnvagnen som här hemma i Helsingfors, men lite längre den här gången med lite vaken-lära-känna-time också. Jag var trött då fredag-lördag-natten blivit kort och staden var så dimmig så man knappt såg 200 meter framför sig, så tre-timmars-promenaden blev långtråkig. Vilo- och matpausen på hotellrummet blev till sist skrikig så vi gick ut i regnet igen. Lyckligtvis höll mamman vad hon lovat och vi fick gå till resuaurangen relativt tidigt, jag fick mat och ett glas rött och så kunde jag gå och lägga mig på rummet redan lite efter åtta på kvällen. Myste med Melodifestival och tax-freegodis innan jag somnade.
Söndag var ledig dag, men eftersom utcheckningen var 12 och flyget hem gick 20, så blev det kanske lite väl många timmars omkring-gående. Spännande att bara gå omkring utan att kolla på kartan, utan bara se vart man kommer. Dagens absolut onödigaste köp var den enorma fastlagsbullen (heter det fastlagssöndag där också..? För inte kan det väl heta semlesöndag!) på ett café. Jag brukar kunna briljera med att äta upp en hela bulle, och må därefter, men nu måste jag fuska och skrapa bort hälften av grädden och ändå må alldeles skit efteråt. De andra köpen var lyckade. Hittade världens sötaste sommarklänning på Åhlèns, men lämnade kvar den i butiken då jag sist och slutligen inte hittade på en enda tillställning att använda den på. Den gjorde mig lite lycklig, och ibland är det den enda orsaken som behövs, men priset vann dock över lyckan och jag spenderade pengarna på en söt och lite mer användbar kjol med fickor.
Jag blev så smickrad då mamman till flickan/väninnan (hon är ändå bara 15 år äldre, och vi uppför oss nog mer som väninnor än som äldre och yngre) jag var där med sade till sina kollegor, att jag är världens bästa barnvakt och att hon litar fullständigt på mig med sina barn. Det värmde mitt erfarna barnkära hjärta. Och hon sa att hon hade haft roligt, och det var huvudsaken med resan.
Nu börjar igen en ny veckan, men väldigt långsamt och försiktigt för min del. Ikväll åker jag till mormor och morfar i Kuopio för att byta miljö, träffa dem och köra bil. Resan var uppfriskande, men jag behöver mer för att klara av läsandet. Hem kommer jag antingen på orsdag eller torsdag.
Själva arbetet var ju inte så vuxet, samma lilla flicka i barnvagnen som här hemma i Helsingfors, men lite längre den här gången med lite vaken-lära-känna-time också. Jag var trött då fredag-lördag-natten blivit kort och staden var så dimmig så man knappt såg 200 meter framför sig, så tre-timmars-promenaden blev långtråkig. Vilo- och matpausen på hotellrummet blev till sist skrikig så vi gick ut i regnet igen. Lyckligtvis höll mamman vad hon lovat och vi fick gå till resuaurangen relativt tidigt, jag fick mat och ett glas rött och så kunde jag gå och lägga mig på rummet redan lite efter åtta på kvällen. Myste med Melodifestival och tax-freegodis innan jag somnade.
Söndag var ledig dag, men eftersom utcheckningen var 12 och flyget hem gick 20, så blev det kanske lite väl många timmars omkring-gående. Spännande att bara gå omkring utan att kolla på kartan, utan bara se vart man kommer. Dagens absolut onödigaste köp var den enorma fastlagsbullen (heter det fastlagssöndag där också..? För inte kan det väl heta semlesöndag!) på ett café. Jag brukar kunna briljera med att äta upp en hela bulle, och må därefter, men nu måste jag fuska och skrapa bort hälften av grädden och ändå må alldeles skit efteråt. De andra köpen var lyckade. Hittade världens sötaste sommarklänning på Åhlèns, men lämnade kvar den i butiken då jag sist och slutligen inte hittade på en enda tillställning att använda den på. Den gjorde mig lite lycklig, och ibland är det den enda orsaken som behövs, men priset vann dock över lyckan och jag spenderade pengarna på en söt och lite mer användbar kjol med fickor.
Jag blev så smickrad då mamman till flickan/väninnan (hon är ändå bara 15 år äldre, och vi uppför oss nog mer som väninnor än som äldre och yngre) jag var där med sade till sina kollegor, att jag är världens bästa barnvakt och att hon litar fullständigt på mig med sina barn. Det värmde mitt erfarna barnkära hjärta. Och hon sa att hon hade haft roligt, och det var huvudsaken med resan.
Nu börjar igen en ny veckan, men väldigt långsamt och försiktigt för min del. Ikväll åker jag till mormor och morfar i Kuopio för att byta miljö, träffa dem och köra bil. Resan var uppfriskande, men jag behöver mer för att klara av läsandet. Hem kommer jag antingen på orsdag eller torsdag.
Kommentarer
Trackback
