...såg Playme
Svenskafinlands musikalsensation... njaa. Jag skulle vilja se Kick pånytt, för att jämföra. Jag minns att jag tyckte att den var så otroligt bra, jag tror jag såg den två eller tre gånger, men då var jag också i rätt ålder, och allt som hade med teater att göra var underbart.
Har inte så mycket annat att kommentera än att dansarna var bra, musiken var platt, men lite medryckande då och då, en av huvudrollerna Nina var helt otroligt irriterande dramatisk, manuset rätt så dåligt.
Hon: Va e de där?
Han: (generat) Ett ärr.
Hon: Gör de ont?
Han: Nä.
Hon: Ja tycker de e vackert.
Men herregud hur cornit kan det bli? Sedan talades det inte om ärret längre under hela föreställningen.
De ordentligt intressanta frågorna var ju ifall Tomas Lundin förverkligade sig själv på scen och ifall Jennie Storbacka alltid har varit sådär smal.
Har inte så mycket annat att kommentera än att dansarna var bra, musiken var platt, men lite medryckande då och då, en av huvudrollerna Nina var helt otroligt irriterande dramatisk, manuset rätt så dåligt.
Hon: Va e de där?
Han: (generat) Ett ärr.
Hon: Gör de ont?
Han: Nä.
Hon: Ja tycker de e vackert.
Men herregud hur cornit kan det bli? Sedan talades det inte om ärret längre under hela föreställningen.
De ordentligt intressanta frågorna var ju ifall Tomas Lundin förverkligade sig själv på scen och ifall Jennie Storbacka alltid har varit sådär smal.
Kommentarer
Trackback
