hon som

Under första mötet med bokcirkeln diskuterade vi Egenmäktigt förfarande - en roman om kärlek. Om det feministiska perspektivet, om väninnekören, om att den som älskar är den som förlorar.

 

Sen under middagen med flickorna på kvällen upprepades alla ovannämnda teman. Iband är livet som en dålig kopia av en bra roman.

 

Får jag skriva några rader om Mamma Mia? Bra, då gör jag det.

 

Jag är så spexskrivarskadad att jag hoppade till varje gång det svors eller syftades på sex och grabbades boobs. Det var stundvis ganska härskit. Vilket medelålderspubliken verkde uppskatta. 

 

Men de sjöng fint. Och musiken är nog jättebra. Och feelgoodprocenten var hög. 

 

Förövrigt kunde jag konstatera att man tydligen nuförtiden (ifall man är en sådan som går på personalföreställning på Svenskis) ska vinka sådär kungligt, ni vet, hålla handflatan vertikalt och vrida lite. 

Någon annan: Hurdan dag har du haft?

Jag: Helt fittig.

 

Sen fnissar jag. Jag gillar gynekologikursen.

Jag har också gått och väntat på Höststämningen. Ett säkert tecken på att den är påväg är min plötsliga lust att att skaffa en ny hobby. Igår beställde jag Rakkautta & Anarkiaa-biljetter och idag anmälde jag mig till en bokklubb.

 

Nou blir blir de ju en höst av det här nou. 

 

Hittills har kvinno- och barnkursen inte varit speciellt inspirerande. Idag såg jag äntligen ljuset i tunneln. Och snart får vi se riktiga patienter igen.

 

Mina tankar och åsikter om preventivmedel har åkt in i en mangel och kommit ut alldeles upp och ner. Med stor kunskap...

 

Det är något jag ser fram emot. Jag ser mig där på HVC-mottagningen med alla kvinnor som kommer med frågor om piller och spiraler och avbrutet samlag. Det kommer jag att rocka.