feber på manssöndagen
Vad min rödvita vän sa åt mig efter att hon sett filmen Juno:
Jo, den var bra, jag tror att du skulle tycka om den. Men Aina, om du går och ser den, så ids inte få några idéer!
Gissa vad jag fick.. :). En släng av säsongens babyfeber jag trodde att jag redan haft.
Då man sitter barnvakt åt en liten och hon bara skriker och skriker börjar man efter en stund, en kvart eller så, bli irriterad. Man tänker: "Satans unge, just nu gråter du bara för att du vill fittas och varför i helvete kan du inte bara tänka på nåt annat och när du blir stor så tänker jag faktiskt ställa dig till svars för det här och få dig att ångra att du grät så besatt. Om du vill så kan jag gå!" Men ögonblicket då hon stäcker armarna mot dig snyftandes och vill i din famn i stället för i systerns och sedan lägger huvet mot din axel och somnar och sedan sover på din mage, glömmer man hur sur man var och man blir värdens lyckligaste. Tänk att hon känner sig så trygg med mig, tänker man då.
Då jag tröstar folk, lite äldre än 9 månader, brukar jag börja med att fråga vad som är värst just nu. Då jag frågar mig själv samma fråga är det inte att Han har henne, utan att jag över huvudtaget fortfarande bryr mig. Jag sårar mig själv helt på egen hand. Jag låter mig själv bry mig och sura. Om jag hade nåt (läs: någon!) annat att tänka på vore det högst antagligen bättre. Fast hela hösten och vintern har varit ett praktiskt bevis på att det kanske inte funkar helt så just nu. En bebis kanske..? Njöh. Nä. Men en som jag kunde få låna lite ibland. Någon som kunde somna på min mage!
(Ett förslag inom parentes: Vi febriga 18-19 åringar som inte klarar av hela förälderbiten ännu, men som skulle vilja ha en liten bit av den, borde bilda en förening! Vi adopterar tillsammans ett barn och tar sedan kollektivt hand om honom/henne, byter ett par gånger i veckan. Vad sägs..?)
Imorgon modda! Förbereder mig med middag hemma och sedan första delen av Tanssii tähtien kanssa. Har köpt choko och energidrycker. Gissning på rubriker: något om lakuflickan, något om sexuella trakasserier i riksdagen/något om politikers privatliv (läs Matti Vanhanens skilsmässa).
Jo, den var bra, jag tror att du skulle tycka om den. Men Aina, om du går och ser den, så ids inte få några idéer!
Gissa vad jag fick.. :). En släng av säsongens babyfeber jag trodde att jag redan haft.
Då man sitter barnvakt åt en liten och hon bara skriker och skriker börjar man efter en stund, en kvart eller så, bli irriterad. Man tänker: "Satans unge, just nu gråter du bara för att du vill fittas och varför i helvete kan du inte bara tänka på nåt annat och när du blir stor så tänker jag faktiskt ställa dig till svars för det här och få dig att ångra att du grät så besatt. Om du vill så kan jag gå!" Men ögonblicket då hon stäcker armarna mot dig snyftandes och vill i din famn i stället för i systerns och sedan lägger huvet mot din axel och somnar och sedan sover på din mage, glömmer man hur sur man var och man blir värdens lyckligaste. Tänk att hon känner sig så trygg med mig, tänker man då.
Då jag tröstar folk, lite äldre än 9 månader, brukar jag börja med att fråga vad som är värst just nu. Då jag frågar mig själv samma fråga är det inte att Han har henne, utan att jag över huvudtaget fortfarande bryr mig. Jag sårar mig själv helt på egen hand. Jag låter mig själv bry mig och sura. Om jag hade nåt (läs: någon!) annat att tänka på vore det högst antagligen bättre. Fast hela hösten och vintern har varit ett praktiskt bevis på att det kanske inte funkar helt så just nu. En bebis kanske..? Njöh. Nä. Men en som jag kunde få låna lite ibland. Någon som kunde somna på min mage!
(Ett förslag inom parentes: Vi febriga 18-19 åringar som inte klarar av hela förälderbiten ännu, men som skulle vilja ha en liten bit av den, borde bilda en förening! Vi adopterar tillsammans ett barn och tar sedan kollektivt hand om honom/henne, byter ett par gånger i veckan. Vad sägs..?)
Imorgon modda! Förbereder mig med middag hemma och sedan första delen av Tanssii tähtien kanssa. Har köpt choko och energidrycker. Gissning på rubriker: något om lakuflickan, något om sexuella trakasserier i riksdagen/något om politikers privatliv (läs Matti Vanhanens skilsmässa).
Kommentarer
Postat av: päronpajen
"Då jag frågar mig själv samma fråga är det inte att Han har henne, utan att jag över huvudtaget fortfarande bryr mig. Jag sårar mig själv helt på egen hand. Jag låter mig själv bry mig och sura"
SÅ SANT! nej men usch, snart får det vara slut på snyftandet. och nu ut i solen, för den här dagen är en härlig dag!
Trackback
