...åker till lande och barnvaktar en smula
Veckoslutet mitt, kommer med avfärd till lande med tre små småkusiner. Resan dit bävar jag för, tre barn under sex i en buss i tre timmar (dock även en mommo). Stressar över att 1-åringen skall gallskrika hela vägen dit. Mig stör det inte så värst mycke, så länge hon inte dör, men jag inser ju att alla i bussen inte kommer att vara lika toleranta. Hennes skrik är dessutom det mest gälla skrik man kan tänka sig, det riktigt skär i öronen och hörs på långa vägar.
Får sällskap på lördag, och annars tänker jag gå ut i blåbärs- och kantarellskogen och baka paj. Hoppas att vädret tillåter lite strandliv. För inte är sommaren slut ännu, nehe.
Har en ny favoritgumma på jobbet, på samma sängplats som den gamla. Hon har någon sorts hjärntumör, så hon varken talar eller fattar att svälja, men hon har världens trevligaste man och världens snyggaste son.
Dagens (veckans!) samtalsämne var utan tvekan Madonna-konserten. Själv har jag nog inget intresse att trängas med 100 000 andra människor på en holme för att höra ekot av låtarna, men tydligen har 100 000 + det. Pappa går omkring här hemma och hoppas på att någon skall överraska honom "Tadaa, här är två biljetter". Stor grej av det har det i alla fall blivit.
Just nu börjar det så småningom störa lita att jag missat de tre senaste Grey, och att min sjuka lillabror sitter framför TV:n och harklar sig var tionde sekund. Fast det kan också bara bero på att jag är hungrig.
Får sällskap på lördag, och annars tänker jag gå ut i blåbärs- och kantarellskogen och baka paj. Hoppas att vädret tillåter lite strandliv. För inte är sommaren slut ännu, nehe.
Har en ny favoritgumma på jobbet, på samma sängplats som den gamla. Hon har någon sorts hjärntumör, så hon varken talar eller fattar att svälja, men hon har världens trevligaste man och världens snyggaste son.
Dagens (veckans!) samtalsämne var utan tvekan Madonna-konserten. Själv har jag nog inget intresse att trängas med 100 000 andra människor på en holme för att höra ekot av låtarna, men tydligen har 100 000 + det. Pappa går omkring här hemma och hoppas på att någon skall överraska honom "Tadaa, här är två biljetter". Stor grej av det har det i alla fall blivit.
Just nu börjar det så småningom störa lita att jag missat de tre senaste Grey, och att min sjuka lillabror sitter framför TV:n och harklar sig var tionde sekund. Fast det kan också bara bero på att jag är hungrig.
Kommentarer
Trackback
