...tänker på sin syster

Det är absurt hur mycket en människa kan klara av. Med klara av syftar jag här på att överleva, inte tappa förståndet och så småningom hitta balansen igen. Man överlever att bli lämnad, inte längre vara älskad, pinas hur länge som helst efteråt av fel persons närvaro, läsa hur duktigt och flitigt och helhjärtat som helst och ändå inte komma in, pinas hur länge som helst efteråt av fel persons närvaro. Man överlever kriser, höstdepressioner, bråk, svåra beslut, dödsfall. Fast det på förhand verkar helt omöjligt, och man efteråt undrar hur det gick till.

Märks det att jag just sett säsong 1:s sista del av Grey..? :)

Igår såg vi Seven här hemma. Faktiskt inte sådär jätteimponerad. Kan inte peka ut något speciellt.

Min syster befinner sig för tillfället på Mallorca, där det bombas med jämna mellanrum. Försöker att inte tänka på det så mycket, mamma oroar sig för oss alla. Fast vi tänker nog. Tänker på att hon snart kommer därifrån.

Kan inte låta bli att vara lite avundsjuk på alla de lyckliga som snart åker iväg till USA. Jagvilljaglvilljagvillockså. Inget är roligt med att bli hemma den här gången.

Tycker lite om den här omväxlingen i vädret. Regn passar för idag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0