hon som

Nu sitter jag alldeles förvirrad och jetlaggad och ofantligt trött och omotiverad till vidare packning och organisering av något slag. Har just suttit och tittat på Prinsessbröllopet i stället (Alltså jag är en sån tant, tårarna bara rinner under Daniels tal till Victoria, youtuba om du missat!).

Så är frågan hur jag borde återge resten av resan.

Vi har helt enkelt gjort det turister gör i New York. Central Park-dagen var underbar. Det sågs sköldpaddor och åts hotdogar. Varmt som bara den, men cykelturen runt parken var uppiggande och skuggsidan på väg till Bloomingdales gjorde vädret drägligt. Jag hittade äntligen skor, jättefina riktiga ballerinor.

Dagen därpå var nästan ännu bättre, pappa och jag åkte till Chinatown som var jättecharmigt, och satt sedan ganska länge i skuggan på en uteservering i Little Italy och delade cheese cake. Det skojigaste var att gå omkring och gissa vad allt var i de olika lådorna som fanns placerade utanför de kinesiska matbutikerna.

Skönast den dagen vara att besöka fontenen vid Washington-vad-det-nu-var där man kunde svalka sig och titta på barn och fyllon som sprang omkring i vattnet och skrek av glädje. Vi satt och läste och blötte oss tills Kråkan märkte att han bränt sig och gick hem. Jag är den enda som inte brände sig ett dugg under resan. Alla andra var röda om axlarna. Haha.

Den kvällen, det blir måndag, var vi på Comedy cellar och lyssnade på stand-up, av riktigt stora namn från Late night, Saturday night live och Conan.

Tisdag var lite restdag då vi gick ganska mycket omkring och bara tittade på Meatpackning district och Chelsea. På kvällen gick vi på Promises Promises med Sean "Jack från Will and Grace" Hayes i huvudrollen och det var hur roligt som helst.

Sista dagen, onsdag, gick vi på MoMa för att fördriva resten av tiden innan nattens hemresa började.

Ifall jag stannat i staden ännu några dagar hade jag kanske gått och tittat på Friends huset, som låg bara fyra kvarter från var vi bodde. Och kanske ätit lite mer Frozen yoghurt. Men annars tror jag inte att jag skulle ha fått ut så mycket mer av semestern. Därför känns det ganska okej att komma hem.

Nu har man upplevt det. Semester-New-York. Stekheta taxir i rusningstid, den hårda volymen i metrotunneln då tågen åker förbi, glädjen av AC, de strikta strikta reglerna hur man skall uppföra sig och var man får fota i butiker etc, och rädslan av att hamna i vattnet då man landar och lyster från JFK.

Nu väntar nya äventyr. Men först blir det kort kort avkoppling a la Midsommar.