...firade 55
Jubileumsspex med tillhörande supé och sillis.
Det var spex på sitt bästa. Plats på första raden, god skumpa, gamla och nyare spexare på scen, med bekanta och obekanta sånger och skämt. Jag fick igen den där otroliga fiilisen av samhörighet, konst, lycka och spänning av att så många gamla thorakaler hade kommit tillbaka till scenen för att vara tillsammans igen och uppträda.
Jag förvånas varje gång över aktsfinalen kan vara så fin.
Supén var mycket festlig med stämsång som lyfte taket med mycket god mat (duschesser, fast int svamp) och trevligt sällskap. Alla var ganska hungriga i början och trötta mot slutet, men under valsarna vaknade man till.
På efterfest på anexet åt vi lite till och satt sedan mest bara och pratade, på grund av dansmusik av det tråkigare slaget under diskobollen. De gamla spexarna, de som redan är småbarnsföräldrar, samlades vid pianot och sjöng och drack och somnade på stolar. Men det var något fint över det också. Att få komma tillbaka efter flera år i arbetslivet och dra en redig fylla och vara tillsammans.
Jag har lust att säga att vi inte stannade så jättelänge och att det inte blev så sent, men jag kom nog i säng först halv sex, gamla tiden.
I nutiden vaknade jag elva och låg och myste i sängen tills jag steg upp, klädde på mig och fick sällskap tillbaka mot Thorax och sillis.
Härjande av det bästa slaget. Det blir nog ännu bättre då man lärt sig lite mer alla sillissånger och sillisuppförandesystem.
BAILA, O BAILA BAILA BAILA BAILA BAILA BAILA BAILA!
God sillismat och en snaps slank ner och sen bar det ganska snabbt av för min del, efter att dagens första nakna rumpa tittade ner på oss genom glastaket. Fick senare höra att det byggts en "pomppulinna" av allt mjukt det hittats på klubben och Serena i en wessa, men rutchbana och simbassäng (?).
Själv har jag tillbringat sista oktoberdagen hemma med mamma och pappa, BB och husis.
Nästa vecka blir som vanligt igen, inga hemligheter och skrattattacker på Terkko. Och så kan man ju fundera på vad november för med sig.
Det var spex på sitt bästa. Plats på första raden, god skumpa, gamla och nyare spexare på scen, med bekanta och obekanta sånger och skämt. Jag fick igen den där otroliga fiilisen av samhörighet, konst, lycka och spänning av att så många gamla thorakaler hade kommit tillbaka till scenen för att vara tillsammans igen och uppträda.
Jag förvånas varje gång över aktsfinalen kan vara så fin.
Supén var mycket festlig med stämsång som lyfte taket med mycket god mat (duschesser, fast int svamp) och trevligt sällskap. Alla var ganska hungriga i början och trötta mot slutet, men under valsarna vaknade man till.
På efterfest på anexet åt vi lite till och satt sedan mest bara och pratade, på grund av dansmusik av det tråkigare slaget under diskobollen. De gamla spexarna, de som redan är småbarnsföräldrar, samlades vid pianot och sjöng och drack och somnade på stolar. Men det var något fint över det också. Att få komma tillbaka efter flera år i arbetslivet och dra en redig fylla och vara tillsammans.
Jag har lust att säga att vi inte stannade så jättelänge och att det inte blev så sent, men jag kom nog i säng först halv sex, gamla tiden.
I nutiden vaknade jag elva och låg och myste i sängen tills jag steg upp, klädde på mig och fick sällskap tillbaka mot Thorax och sillis.
Härjande av det bästa slaget. Det blir nog ännu bättre då man lärt sig lite mer alla sillissånger och sillisuppförandesystem.
BAILA, O BAILA BAILA BAILA BAILA BAILA BAILA BAILA!
God sillismat och en snaps slank ner och sen bar det ganska snabbt av för min del, efter att dagens första nakna rumpa tittade ner på oss genom glastaket. Fick senare höra att det byggts en "pomppulinna" av allt mjukt det hittats på klubben och Serena i en wessa, men rutchbana och simbassäng (?).
Själv har jag tillbringat sista oktoberdagen hemma med mamma och pappa, BB och husis.
Nästa vecka blir som vanligt igen, inga hemligheter och skrattattacker på Terkko. Och så kan man ju fundera på vad november för med sig.
...kan vara på bibban utan att läsa
Det är otroligt hur länge man kan vara på kampuset och inte få mer än ett par sidor läst.
Jag är så lycklig över att det kan vara så!
Jag är så lycklig över att det kan vara så!
...är blivande gourmetvärdinna
På tumis har vi kommande värdinnor kommit fram till en stizmeny:
Dammpasta
Skärgårdssnaps
Buskpannacotta
Nästan lika gott som äggspysåsen som ja lyckades undvika igår.
Dammpasta
Skärgårdssnaps
Buskpannacotta
Nästan lika gott som äggspysåsen som ja lyckades undvika igår.
...funderar på kärlekens alla skeden
Om någon missat bedragen.ratata.fi och vill få riktigt dålig fiilis skall den absolut ta och kolla in den.
Kvinnan som skriver tackar alla som engarerat sig i ett inlägg, men hur kan man låta bli, då man känner igen precis ALLT man läser. Alla hemska hemska detaljer.
Annars är det mycket kärlek på gång verkar det som. Alla sorters kärlek i alla olika skeden. Försöker trösta mig med att man måste få gå igenom alla härliga skeden för att vara i mitt skede.
Fredagens elitsits var jätterolig. Lördagens trötthet ledde till att mysfaktorn steg med 500 % och söndagens brunch med mamma och syster var både trevlig och matnyttig.
Det blir en lugn veckan, med ett destu mindre lugnt veckoslut på kommande.
Kvinnan som skriver tackar alla som engarerat sig i ett inlägg, men hur kan man låta bli, då man känner igen precis ALLT man läser. Alla hemska hemska detaljer.
Annars är det mycket kärlek på gång verkar det som. Alla sorters kärlek i alla olika skeden. Försöker trösta mig med att man måste få gå igenom alla härliga skeden för att vara i mitt skede.
Fredagens elitsits var jätterolig. Lördagens trötthet ledde till att mysfaktorn steg med 500 % och söndagens brunch med mamma och syster var både trevlig och matnyttig.
Det blir en lugn veckan, med ett destu mindre lugnt veckoslut på kommande.
...har sitt namn på dörren
Det är så skönt att få saker gjorda.
Nu skall jag bara:
Skicka in papper till FPA (grrr, var dröjer mitt stöd?)
Ringa bilskolan (det ÄR svårt) och fixa 2a skedet
Föra upp alla onödiga möbler på vinden
Fixa jobb till jullovet
Igår var jag hemma efter barnvaktningen och chillade med mamma och pappa och tittade på BB. Det var hur skönt som helst, och jag himo-åt frukt.
Dessutom fick jag igår bevis på att jag är otroligt lätt att övertala. Nå, kanske kommer Glorian ruoka ja viini att lysa upp min vår.
Nu skall jag bara:
Skicka in papper till FPA (grrr, var dröjer mitt stöd?)
Ringa bilskolan (det ÄR svårt) och fixa 2a skedet
Föra upp alla onödiga möbler på vinden
Fixa jobb till jullovet
Igår var jag hemma efter barnvaktningen och chillade med mamma och pappa och tittade på BB. Det var hur skönt som helst, och jag himo-åt frukt.
Dessutom fick jag igår bevis på att jag är otroligt lätt att övertala. Nå, kanske kommer Glorian ruoka ja viini att lysa upp min vår.
...fick sticka!
Idag fick vi ta blodprov på varandra. Fast inte sådär coolt med mega nål i armvecket, utan bara en pikulinen grej i fingret som vi skulle picka i och sedan pressa ut en droppe och sätta på en gladbricka och sprida ut, så att man kan titta på det i ett mikroskåp.
Mitt par tyckte att jag var mycket proffsig då jag stack och klämde och sade "tryck med den här på såret" då det var över. Vissa har ju nog varit med förr då det tagits hemoglobin på en vid blodgivning. Men proffsig var jag nog inte. Fast jag tyckte att jag inte alls var särskilt nervös eller har blodskräck så darrade mina händes alldeles förskräckligt. Jag skall också nämna att jag måste sticka mitt stackars par två gånger, för det första utradningsprovet misslyckades.
Jätteroligt var det oberoende. Nu orkar man läsa teori igen. Fast inte särskilt länge.
Mitt par tyckte att jag var mycket proffsig då jag stack och klämde och sade "tryck med den här på såret" då det var över. Vissa har ju nog varit med förr då det tagits hemoglobin på en vid blodgivning. Men proffsig var jag nog inte. Fast jag tyckte att jag inte alls var särskilt nervös eller har blodskräck så darrade mina händes alldeles förskräckligt. Jag skall också nämna att jag måste sticka mitt stackars par två gånger, för det första utradningsprovet misslyckades.
Jätteroligt var det oberoende. Nu orkar man läsa teori igen. Fast inte särskilt länge.
...hittar nya meningar
På fredag, efter vår första mycket viktiga, svåra och skrämmande tent, i bilen lyssnandes på Bo Kasper ,tillsammans med fyra andra fnittriga och trötta kurskamrater, insåg jag, att jag upplever gymnasiet igen. Jag upplever den där känslan av att jag hittat mänskor som jag vill vara med, för att jag tycker om dem. Jag skrattar oavbrutet tillsammans med dem.
Jag trodde inte att det var möjligt. För det var en så bra tid. Men för att komma hit så har det ju nog kämpats.
För första gången är jag glad att jag kom in först i år. Annars skulle jag inte fått dela kurs med de underbara mänskor jag gör nu.
Fredagstenten firade vi med tortillamiddag och var sedan på bowling tillsammans.
Idag är jag hemma och skall packa. Eller bara sitta och titta på TV med familjemedlemmar.
Jag trodde inte att det var möjligt. För det var en så bra tid. Men för att komma hit så har det ju nog kämpats.
För första gången är jag glad att jag kom in först i år. Annars skulle jag inte fått dela kurs med de underbara mänskor jag gör nu.
Fredagstenten firade vi med tortillamiddag och var sedan på bowling tillsammans.
Idag är jag hemma och skall packa. Eller bara sitta och titta på TV med familjemedlemmar.
...känner
Idag går jag omkring med två knivar, en skiftnyckel samt en pepparkvarn i väskan. Det känns bra.
Att det är barnvakning, PBLläsning, tentläsning och flytt på gång samtidigt känns inte så bra.
...fick flunssa på flunssa.
Vi konstaterade på bibban att man bara skulle vilja stiga upp och skrika VITTU! Just så känns det.
Varifrån kommer allt snor? Jag måste snyta mig en gång i minuten, utan att överdriva, och så har det hållit på nu i snart två timmar. Och jag som just var sjuk! Andra gången den här hösten.
Jag varken hinner eller orkar vara sjuk nu igen, då jag både har tent och flytt på kommande och gång. Allt blir bara så mycket jobbigare, och min enegrgi räcker inte riktigt till just nu, när allt är nytt och allt gammalt är på paus.
Jag hinner int. Och orkar int. Och det känns som att jag snart inte kan längre.
Varifrån kommer allt snor? Jag måste snyta mig en gång i minuten, utan att överdriva, och så har det hållit på nu i snart två timmar. Och jag som just var sjuk! Andra gången den här hösten.
Jag varken hinner eller orkar vara sjuk nu igen, då jag både har tent och flytt på kommande och gång. Allt blir bara så mycket jobbigare, och min enegrgi räcker inte riktigt till just nu, när allt är nytt och allt gammalt är på paus.
Jag hinner int. Och orkar int. Och det känns som att jag snart inte kan längre.
...textar
Jag har fått 13 stycken SMS under den tid jag har suttit på bibban idag. Och jag har svarat på samtliga. Det säger något om dagen på bibban.
Imorgon skall jag vara tant på damlunch. Sen måste jag få 5 hemuppgifter gjorda, peba-uppgifterna gjorda och 30 sidor läst innan måndag. Hur det skall gå till med damlunch och flytt vet jag inte.
Om en vecka är det tent... Oj.
Imorgon skall jag vara tant på damlunch. Sen måste jag få 5 hemuppgifter gjorda, peba-uppgifterna gjorda och 30 sidor läst innan måndag. Hur det skall gå till med damlunch och flytt vet jag inte.
Om en vecka är det tent... Oj.
...prioriterar rätt
Min pojkvän tyckte att jag bryr mig för mycket om mina vänner. Han tyckte att jag skulle prioritera honom. Han tyckte det var ett problem att jag blir så påverkad ifall mina vänner har dåliga dagar/problem och själv blir nedstämd. Jag ser det inte som ett problem. Och jag vill inte ändra på det.
Trots alla timmar av FRIDA- och Cosmoläsning tycks han ha missat det där med att man aldrig skall överge sina vänner då man har pojkvän. För de finns där oavsett vad som händer. Pojkvänner skall nog få sin egen tid, men det skall vännerna också.
Annars har jag nu nycklarna till mitt nya hem. Har investerat i First price wessapapper.
Trots alla timmar av FRIDA- och Cosmoläsning tycks han ha missat det där med att man aldrig skall överge sina vänner då man har pojkvän. För de finns där oavsett vad som händer. Pojkvänner skall nog få sin egen tid, men det skall vännerna också.
Annars har jag nu nycklarna till mitt nya hem. Har investerat i First price wessapapper.
...har mindre pengar
På hemskt få dagar har det gått hemskt mycket pengar. Men nu har jag snart lägenhet och om några veckor blir det jublileumsfirning med lång klänning och min första sillis.
Det är nu som det där med fattigt studieliv börjar. Då man knappt hunnit betala tillbaka sina skulder till föräldrarna förrän man måste be om nya lån. Tack och lov för föräldrar.
Det är nu som det där med fattigt studieliv börjar. Då man knappt hunnit betala tillbaka sina skulder till föräldrarna förrän man måste be om nya lån. Tack och lov för föräldrar.
...skall flytta
På 48 timmar har jag hittat en lägenhet på nätet, kontaktat ägaren, talat i telefon med honom, sett lägenheten, väntat 24 timmar på att få svar om man fått den, fått den och skrivit kontrakt. 48 timmar. Inte så konstigt att allt just nu är alldeles uppochner och man är förvirrad så in i norden.
Att flytta är en rolig sak, en utmaning och ett steg vidare. Men just nu vill jag bara vara hemma med familjen. Och det känns lite som om man vill gråta i förväg för att det kommer att vara så sorgligt att inte bo hemma mera.
Att flytta är en rolig sak, en utmaning och ett steg vidare. Men just nu vill jag bara vara hemma med familjen. Och det känns lite som om man vill gråta i förväg för att det kommer att vara så sorgligt att inte bo hemma mera.
...vill sluta i förtid
Det är PBL om en timme och min motivationskurva sluttar brant neråt. Jag har fredag i hela kroppen efter morgonens pump och det här med att sitta på bibban och göra hemuppgifter var ingen höjdare. Jag vill härja, eller bara slöa med vänner, vin och sovmorgon framför mig. Inte vara duktig och flitig.
Nervositeten gör det inte lättare att koncentrera sig. Det går från kanske och hoppas-hoppas till det-kommer-aldrig-att-lyckas. Ju mer klockan blir, destu värre blir allt. Och klockan är bara 14.
Nervositeten gör det inte lättare att koncentrera sig. Det går från kanske och hoppas-hoppas till det-kommer-aldrig-att-lyckas. Ju mer klockan blir, destu värre blir allt. Och klockan är bara 14.
...hade en bra dag
Igår var det enligt min kurskamrat och Facebook positiva dagen. Underligt hur mycket bara en positiv statusuppdatering kan göra en glad.
Vi satt några stycken i bibban och fnissade. Det var sådär lite gymnasiefiilis i den bemärkelsen att man hade roligt tillsammans, fast man egentligen satt och arbetade.
Vi satt några stycken i bibban och fnissade. Det var sådär lite gymnasiefiilis i den bemärkelsen att man hade roligt tillsammans, fast man egentligen satt och arbetade.
