...länkade

Länken var härlig.

Inte kanske så mycket under själva länken, det var mest jobbigt. Men före, då man visste hur bra det skulle kännas efteråt, och efter, då allt var över.

Och det kändes roligt att kunna leka idyll, medan man sprang i vårsolen bredvid pappa och såg duktig ut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0