kärlek. lite.

Idag, påväg hem från födiskvällsmålet, satt det en spurgu i spåran. Han luktade illa, sov och hade säkert ingen biljett, men han hade kammat sitt flotiga hår och hade så vackra lockar att jag ändå tyckte om honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0