hon som

Jag lyssnade på Lina Thomsgård i Värvet som talar, bland annat, om att hon förlorar en bästa vän. "Och sen så tog livet Emma. Och det fanns ingen mening längre. Och det minns jag som ett sånt jävla svek." Och hon känner att hon blivit lurad gällande att det finns en mening med allting. Och att det finns situationer som man inte fixar. Och hon konstaterar "Ingen jävel ska komma och säga att det fanns någon vits med det här. Eller att det föds något fint ur det här, för det gjorde det inte. Det var bara bara bara bara dåligt."

 

Det finns många som tycker att det hjälper, att tänka på att allt har en mening, och att det håller en vid ens sinnes fulla bruk under det svåraste. Men jag tycker att det kanske kan vara en tröstande tanke att tänka på att man inte behöver hitta meningar i alla hemska saker som händer.