hon som

April:

Påsken kom och räddade mig, jag hade tid för mig själv, flickorna, familjen, jobbet och skolan. Jag hade lite tråkigt stundvis, men gick på teater och tog hand om mig själv och trivdes. Vi deltog i Ylonz och det var igen ungefär det roligaste som hänt någonsin. Dessutom dominateade vi. Så blev det inlandsturné och jag blev man för en kväll. Mobbning var på tapeten både på debattsidor och IRL och jag funderade ganska mycket kring det och kunde bara konstatera att det är hemskt och att det finns alldeles för lite man kan göra. På vappen åkte två av oss till Åbo och firade där.

 

Maj:

1a maj var perfekt, med allt från alldeles för tidig väckning och tågresa till Kajsniemi med typ alla och sedan den finaste sillisen med de finaste studiekompisarna utomhus och tupplur i gräset. Jag började så småningom stressa över kanditenten, började länka lite utomhus, lagade god mat som jag mådde bra av, funderade på hur jag skulle klara av Turnén och framför allt livet efteråt. Turnén kom och gick och vi sade hejdå till Spexet. Jag åkte till lande för att läsa, hade svårt att koncentrera mig och funderade bara på vad som skulle hända efter tenten. Två dagar innan kom Tentångesten. Men två dagar gick och sedan skrev jag tenten.

 

Juni:

Vi åkte till Paradiset. Redan första eftermiddagen fick vi upp seglen, öppnade ölen och seglade ut mot äventyret med musik i högtalarna. Jag älskade livet på båten. Sen började jag jobba. Midsommaren kom. Jag har två starka minnesbilder: När alla flickor sitter, mer eller mindre nakna, på bryggan efter bastun, himlen är blå och det känns som att det är sommar. Den andra är från soluppgången, när vi segaste sitter uppe, trottar juustosnäcks i munnen och jag tar de fulaste bilderna på en som snusar och inte kan sluta skratta. Nästa dag regnade det och vi måste skippa Odeos. Jag drack GTn. Jag tittade mycket på program om barnlöshet och lyssnade på sommarpratare med olyckliga liv och funderade övet ett liv utan barn.