hon som

På fredagkväll satt mamma och jag på oss läppstift, slängde våra Lumi-väskor över axeln och gick på 2 days in Paris på Kesäkino Engel.

 

På lördag var jag först och tittade på våra nya ettor och sedan så åkte jag genom regnet för att dricka lite vin hos en väninna.

 

Där talade vi om hur och vem av oss gamla som förändrats sedan förritiden. För visst har vi ju gjort det, alla på sitt sätt. En skrev nyss ett modigt inlägg om en svår sak. En annan uppfyller en dröm och lever i Berlin. Endel anar ett slut på sina studier, pratar om doktoreringar, andra vet väl inte riktigt ännu var de kommer att hamna och byter huvudämnen. Själv vet jag såpass att jag är tillräckligt ung för att ännu vara nyfiken på att lära känna ettorna, men tillräckligt vuxen för att känna mig bekväm i läppstift. Lagom ung för att orka med två kräftisar och en födisfest nästa veckoslut, men lagom vuxen för att vilja hinna se Sjerfbeck innan utställningen tar slut.

 

Not a girl, eller hur det nu var.