hon som

Jag är ganska kluven gällande regeringens funderingar gällande studiestödsreformen. Därav valde jag att läsa om sköldkörteln idag istället för att demonstrera.

 

För det första är valet gratis pengar vs mindre gratis pengar lätt ju. För det andra är det fint och demokratiskt att man i Finland får studera gratis och att alla oberoende social bakgrund och ekonomi har samma förutsättningar. Å andra sidan poängterade min kurskamrat att om man måste spara, så går det inte att spara på bekostnad av de gamla eller de sjuka. Unga studeranden har mer energi och kraft och möjlighet till flexibilitet. Sen har vi som medicinestuderanden sällan ekonomiska problem då vi blir färdiga, redan efter fyran går de flestas löner över studiestödsgränsen. Alltså skulle en modell där endel av studierna finansierades med lån inte vara ett särskilt stort problem för just oss. Sen vet jag ju att alla utbildningar inte garanterar jobb efter att man blivit färdig. Likväl behövs diplomingenjörer och pol.magar lika mycket som läkare och jurister och sjukskötare och filosofer.

 

Som jag förstått det finns det två möjliga modeller inför den eventuella reformen. En 3+2 och en 5+1. 3+2 innebär tre år av stöd, två av lån. 5+1 fem stödår, ett lånår. Om jag inte missförstrått så ska åren följa varandra utan avbrott, t.ex. för mamma- och pappaledighet. Jag vet inte hur utbytesår räknas.

 

Nåväl, de punkter som jag funderar över är

1. Om studiestödet blev lånebaserat skulle lånetaket vara tvunget att höjas. Och gränsen för vad man får förtjäna också. Jag lyfter för tillfället både studiestöd, bostadstillägg och fullt lån. Ändå skulle jag aldrig klara mig ekonomiskt utan att jobba. Inte som jag bor nu. Om jag var tvungen att klara mig på mindre skulle jag vara tvungen att flytta in i en studentbostad. Alltså skulle väldigt många fler studentbostäder behövas då ingen skulle ha råd att bo privat.

2. Om man inte har möjlighet att ta föräldraledigt mitt i studierna utan att en massa pengar går en förlorade, visar ju regeringen att man inte ska få barn under studierna. Okej. Sen blir man då färdig och är mellan 25 och 30. Sen vill ingen anställa en för att man är just i bästa skaffa-barn-åldern. Det blir knappast lättare att komma ut i arbetslivet. Och visst behövs det fler barn i Finland? Då ska man inte straffa folk som vill ha barn när de är som fruktsammast ju.

 

Man får se hur det utvecklar sig och om jag är en av de tusen som demonstrerar nästa gång.