hon som

Dagarna blir så långa här. Också fast man inte går på övertid.

 

Efter dagen och maten dog vi. Ingen chans att orka till gymmet.

 

Till slut, efter 20 minuter gapflabbande åt padselfies, skärpte jag mig och gjorde Insane At Home Fat Burner - Interval Cardio Training and Core 45 minutes från You tube.

 

Min kämppis googlade 5 minute workout.

Igår kände jag såhär:

 

Viktig kirurg fast i operation på övertid första dagen på jobb. Hon är hungrig och trött med gråten i halsen och kommer hem till någon man kan klaga åt. Sen släpar sig viktig trött kirurg ut på länk medan någon där hemma fixar maten. Viktig, trött, hungrig, nyduschad kirurg kommer in i ett kök där potatisen puttrar och baconet bryns i pannan.

 

Viktig, trött och lycklig kirurg får glass till efterrätt.

 

Jag har inte tålamod till att bli kirurg.

När jag stigit ombord på Amorella stor jag en stund på däck och tittade ner på Ville Viking om kramade barn och skrämde tanter. Båten är full av barnfamiljer och vid morgonmålsbordet satt jag och tänkte stackars stackars STACKARS föräldrar som ska stå ut med "är vi framme snart" ända fram till Stockholm.

 

Men här i Funclub är det för tillfället riktigt bra fiilis. Ipanapa står för jazzig musik och de som håller i barnprogramstrådarna är sjukt snygga.

 

Och det är bara dryga tre timmar kvar till Mariehamn.

 

PS. Jag har galen babyfeber.

Vilken fantastisk dag.

 

Vi gick naturstigen, såg en huggis, såg fågelskådare, suttit i solen med bara armar, suttit med släktingar i två omgångar, tittat på fjärilar, sett en ödlapödla, suttit på bryggan och följt med en metande bror, fotat röda blåsippor, provat vedugnen som fungerar fint och nu ruvar en potisgratäng. Fåret är tillrätt hos farmor och farfar och sparrisen skall grillas.

 

Skål i öl.

Vi var och tittade på Korpohuset. Kajorna har byggt bo i våra skorstenar. Jag föreslog att vi skulle elda lite i dem. Jag bad familjen välja: stekta kajägg eller grillade kajbebisar.

 

Sedan skrattade jag rått.

Det här med att söka sig långt bort från Helsingfors under praktikveckorna var nog inte en såbra idé trots allt. Plötligt är det bråttom att få en massa gjort innan och mellan resorna till och från sjukhusen i väst och norr. Under vårens sista veckor blir det ett helvetes pusslande med att få in möten, kompisar, fester, spex, familj och träning. Att få in fortbildningar och mentorkvällar går inte.

 

Jag orkar knappt tänka på hur jag skall packa smartast och vilken väska jag skall ta med vart och när.

Söndagarna har blivit en dag på klubben. Efter att ettorna städat, var och en har krälat sig ur sängen (vissa snabbare än andra, jag har visat mig vara väldigt långsam) beställs det pizza, spelas lite pleikka och tittas på Huutokaupan metsästäjät. Sen skvallras det om festen. Ena dagen kan det skrattas åt kakka. En annan åt arbeten utförda i flickornas toalett.

 

Och så får man plötsligt inte gjort något vettigt alls gjort på söndagar längre.

På söndag talade vi. Inte sådär lyfta-katten-på-bordet-talade. Men efteråt vet jag att vi befinner oss i samma rum, och att vi båda ser både bordet och katten.

 

Krau.

Dokumentären på Arenan Mysteriet med Vivian Maier. Fruktansvärt fina fotografier och en medryckande historia.

 

Två män i ett tält 3 på Lillan. Ser ohyggligt mycket fram emot att se den själv.

 

Peppes kommentar till diskussionen kring våldtäckt.

 

X3Ms musikvideo Kör 60 and I know it. Väldigt x3M, väldigt Janne Grönroos. Men lite fin på nåt sätt.

Efter den lediga veckan smakade skola trä. Sitt nu sen i fyra timmar och försök lära dig något när du senast lärt dig något för 1,5 månader sen.

 

Och då är jag ledig idag, har sovit till 9 och legat i sängen till 12, tagit fram cykeln och läst anknytningsartiklar i 2 timmar. Så speciellt stressigt har jag det inte.

 

Förövrigt blir det fjärde spexet på tre veckor nu på lördag, jag har köpt världens finaste vårlakan, blivit fattig, irriterat mig på att André Wikström niar Tarja Halonen i gamla onsdag, ätit donits till morgonmål och upptäckt att min orkidé får nya blommor igen.