First things first

Det absolut viktigaste när en jourar är maten.
 
Matsäcken jag hade med mig igår:
 
3 karelska piroger
Salta nötter
Fazers blå
Brännhults mango-apelsinsmoothie
Pepsi
Redbull
Körsbärstomater
Sesamfröstänger
Havrestång
Kvarg
 
Nej, jag hann inte äta allt. Men ska göra mitt bästa för att äta mer imorgon.
 

Efter min första natt, är jag matt

Efter en ganska tung vecka på avdelningen stålsatte jag mig för söndagsjoren. På lördag sysselsatte jag mig med gymnastik, Helsinki pride och Fafas falafel i solen med 20 000 homon och så grillfest i Vanda. So far so good.
 
Sen kom söndagen. Och det var förvånandsvärt ångestfyllt. Många patienter med besvärliga problem och långa väntetider. Nonstop jobb från 9 till halv två på natten. Då fick jag gå och lägga mig. Att somna var kanske inte det lättaste, men fick någon timmes ytlig sömn innan jag steg upp för att samla tankarna och göra mig redo att ge vidare råddet till dagspersonalen.
 
Jobbigast var ansvarskänslan. När färdiga erfarna läkare ringer och vill konsultera mig. Och jag inte har någon aning. Och så känslan att patienterna väntat 4 timmar på att få träffa läkare och ytterligare 6 för att jag ska kunna konstatera att nej, vi kan inte göra nåt den här gången heller.
 
Men som väntat överlevde jag. Och patienterna med för den delen. Och min telefon bombarderades med uppmundrande SMS där någon hejar och kämpar och "jag har choko åt dej när du är klar".
 
1/3 gjorda. Imorgon tar jag itu med nästa.

YLLÄRImidsommar 2014

Vi konstaterade att åren flyer ihop. Var det för två eller tre år sedan vi gjorde det här, och det var sånt här väder? Eller var det olika år, samma dag?
 
Också i år gick i samma mönster. Och det var kanske det som gjorde det så skönt. Tryggt och kravlöst. Man visste var man hade alla. På så sätt väldigt lite ylläri.
 
Speciellt med i år (för kommande tillbakablickar och för att kunna separera åren):
Att lämna väskan på Hangö-tåget och få tillbaka den efter VRs kraftansträngning.
Att det var kallt. och ganska regnigt. Hujsigt kallt. Ergo - one piece. Hela tiden.
Att jag körde köttfritt. Och inte ångrade de det en sekund.
Att plättstekandet tog 3,5 timmar.
Allt kunde skyllas på mörkhyade.
Ville man klaga, kunde man ringa Husis kundservice.
Man kunde antingen understöda eller vastustaa.
Alla blev vänner med varandra på Snapchat.
Vi uppfann Den finlandsvenska telefonväxeln - en lite bättre växel.
 
Förövrigt var det samma juttun, samma snapssånger, samma Ålandsvits, samma Höstvisa, samma bastu, samma dopp i havet, samma potis, samma sovplatser, samma soluppgång och samma söndagsångest då jag kom hem och hade måndag framför mig.

Fredag, vid sexkantiga bordet, klockan någongång efter sitsen

So: Alltså N fiskar.
D: Jo.
T: Då vet man att det är serious business när börjar A fiska.
St: Alltså det är så jävla kallt.
D: Va int så vitun...
St: A, DU FUSKAR!
J skrattar.
J: Man borde meta gädda.
Mu: Men de e ju bara som nån går och skuffar i honom.
 
Ibland hittar man guldkorn på telefonen.
 
 

Måndag efter midsommar

Extra tungt att åka till jobbet en måndag efter midsommaren. Nästan så att jag glömde vara upphetsad över de patienter jag rondade alldeles själv och det recept jag skrev.

Minns ni då när det snöade på midsommar?

Idag, den 17.6.2014, midsommarveckan, snöade det.
 
Att sånt. Yllesockorna med till Loholmen då bara!

En sommardag

Igår smakade vi på vad Helsinki bryggeri hade att komma med. Goda smaker och intressant föreläsning åtminstone. Och det legendariska, blivande idiomatiska uttrycket, keittopäivä on keittopäivä.
 
Antingen har jag blivit gammal över en månad eller så är jag patologiskt rädd för att rubba dygnsrytmen, för jag blev trött klockan 23 och ville gå hem. Så jag gjorde det.
 
Och i morse ångrade jag det inte ett dugg. Innan elva hade jag ätit morgonmål, tvättat en maskin byke och köpt sommarens första finska jordgubbar. Åkte till Sveaborg och traskade mot kanonerna tillsammans med turisterna. I skuggan på en gräsmatta åt jag upp jordgubbarna och levde sommar. Allt var bra. Utom att det var pyttelite ensamt.
 
Sen låg jag flera timmar i soffan och tittade på Seinfeld. Och tupplurade lite. Och läste lite Pia Ingström. Och snapchatade. Och åt sommarens andra jordgubbar.

Bra betyg

Igår, efter att jag pratat och undersökt en patient, sade en skötare åt mig att patienten hade sagt att jag var en "aivan ihana lääkäri".
 
Det betyder 1. att patienten tog mig seriöst och såg på mig som läkare och 2. att jag sköter åtminstone en del av jobbet bra.
 
Inte så dåligt efter bara två veckor på fältet.

Fasaden

Jag sitter på Kajsabibban och övervägen och jag vågar gå in på Kissies blogg. För tänk om någon ser. Då hjälpder det nog inte att jag desperat försöker förklara att jag visst nu genast precis efteråt ska gå och se Tove Janssons utställning på Ateneum.

Dagens roligaste

Idag blev jag lite galen inne på Punnitse&Säästä. Det är så sjukt tillfredställande och skopa in frön och nötblandningar och frystorkade jordgubbar i papperspåsar. Och cashewnötter med salt och svartpeppar. Fatta vad gott!
 
Beroende, ge plats för en ny medlem.

Avkopplingen

På lördagens förlovningsfest frågade någon om jag tar med mig jobbet hem på eftermiddagarna. Jag svarade att nä. För förra veckan gjorde jag det nog inte. Så att jag skulle ha märkt av det i alla fall.
 
Men jag blev på övertid både på måndag och tisdag (OBS, ganska frivilligt) och hade svårt att gå ner i varv igår då jag kom hem först 19-tiden och skulle lägga mig två timmar senare. Mardrömde hela natten.
 
Sen idag så åkte jag hem efter två spännande patienter. Låg på en gräsmatta i över en timme och slumrade medan jag lyssnade på podcast och efter att jag ätit kvarg med blåbär och lingon. Sen hard core tränade jag utomhus i fullt solsken.
 
Och först efteråt märkte jag att det var ju såhär det kändes att inte tänka jobb en eftermiddag.

One down

Vår första förlovningsfest. "Är det nu och såhär det börjar?".
 
Jag antar det.

Sol och sommarfröjd

På fredag kom den där vadfandetärsommar-närhändedethär-känslan då jag steg av spårvagnen i ballerinor och läppstift och styrde stegen mot en godtycklig terass.
 
Jag väntar så på midsommar. Då blir det sommar påriktigt.

no hätä-sommarjobb

Jag skulle bara säga no hätä fortsätter. Ingen ensamrond. Hann bra på gympis. Snart terass. Veckoslut <3.

tog inte i trä

 Jag hann nästan posta ett inlägg om att det är no hätä på jobbet. Vi är massor som jobbar på jouren och blir välomhändertagna. Inget att oroa sig över. 
 
Nå. Sen kom det ett samtal idag. Imorgon ska det rondas. Voi vittu. Jag som skulle sluta 15 och hinna på gympa.

Göteborg vol 4

Vad ska jag säga.
 
Det va inte någon jättebra turné. Ganska skit egentligen. Vad det nu var som gick fel. Men jag har fler på kommande. Jag hinner ännu.
 
Några favoriter:
Båtresan dit då jag buggade i Funclub.
Rekkakusken som vi körde förbi många gånger och som flashade tillbaka.
Vigselförnyelsen.
Finalfinalen där alla steg upp och sjöng med. Det var det absolut finaste.
Att öppna skumpan innan finalfinalen.
Att bli fin och bli kallad fin.
Att alla till slut kunde Ålandsvisan. Hurra!
 
Tur att jag åkte hem tidigare. Och att jag hade sällskap på resan hem.

Lääketieteen kandidaatti/Viran sijainen sairaalalääkäri

Idag, efter min andra dag på jobbet, gick jag in i butiken och fylldes av ett lyckorus. Ett rus som bottnar i att jag äntligen äntligen får göra det som det är meningen att jag gör. Och inte behöver jobba en hel sommar med sånt som jag inte alls har lust med.
 
Jag säger inte att kassajobb är det värsta som kunde hända. jag säger att jouren är fittit siisti.

RSS 2.0