Efter min första natt, är jag matt
Efter en ganska tung vecka på avdelningen stålsatte jag mig för söndagsjoren. På lördag sysselsatte jag mig med gymnastik, Helsinki pride och Fafas falafel i solen med 20 000 homon och så grillfest i Vanda. So far so good.
Sen kom söndagen. Och det var förvånandsvärt ångestfyllt. Många patienter med besvärliga problem och långa väntetider. Nonstop jobb från 9 till halv två på natten. Då fick jag gå och lägga mig. Att somna var kanske inte det lättaste, men fick någon timmes ytlig sömn innan jag steg upp för att samla tankarna och göra mig redo att ge vidare råddet till dagspersonalen.
Jobbigast var ansvarskänslan. När färdiga erfarna läkare ringer och vill konsultera mig. Och jag inte har någon aning. Och så känslan att patienterna väntat 4 timmar på att få träffa läkare och ytterligare 6 för att jag ska kunna konstatera att nej, vi kan inte göra nåt den här gången heller.
Men som väntat överlevde jag. Och patienterna med för den delen. Och min telefon bombarderades med uppmundrande SMS där någon hejar och kämpar och "jag har choko åt dej när du är klar".
1/3 gjorda. Imorgon tar jag itu med nästa.
Kommentarer
Trackback
