...sitter inne
Imorgon är troligtvis sista dagen på caféjobbet. Overkligt.
...skriver ner
Små notiser om veckans början:
Sög såklart hårt att komma hem igen, men veckan har börjar okej.
Konstigt: Har inte varit så trött på morgnarna trots ganska lite sömn. Trög nog, men inte trött.
Igår slutade jobbdagen med att jag satt två timmar på vår terass med Han som varit vår skolsekreterare och Han som träffar honom då och då och pratade rappakalja. Hur trevligt som helst.
Har nu börjat (lite) ringa runt och fråga efter höstjobb. Känns som om mina chanser förminskas drastigt då jag inte vill (kan) jobba vårterminen. Kom på hur roligt det skulle vara att jobba i en skola.
På jakt efter Betnér-biljetter.
Mamma kommer imorgon så det måste städas idag.
Skall äta melon och parmaskinka.
...återger veckoslut
Bara lite om flickkvällen: Inte så mycket skvaller, men en häftig debatt om feminism där de flesta deltog, mer eller mindre upprörda. Så skönt att efter att ha somnat på en axel kunna konstatera att: nee, nu vill jag sova, och att det var alldeles okej att jag gjorde det.
Påväg till bussen i stan tog jag en isglass på Stocka för att svalka mig lite. Kändes väldigt provokativt att gå omkring och suga på den i en sommarklänning. Jag tyckte om det.
Sedan var jag bara lyckliglyckliglycklig hela vägen påväg till lande. Den sista biten som jag gick kunde jag inte låta bli att skutta lite på vägkanten till Mange som sjöng om att känslan kommer tillbaks. Vädret var vackert och jag fick komma hemhemhem till demdemdem. Så konstigt att sedan bli välkomnad till ett ställe som ändå är lite mitt. Lite ruskigt då det i tfn sades till Hon som just fått min senaste småkusin att: till och med Aina är här.
Första måltiden åt vi kräftor och nyinfångad abborre. Stod sen med den nästyngsta (4 mån) småkusinen i famnen och tittade på de andra i den familjen som spelade fotis och var nöjd. Lite pilkastning (den som fick minst poäng vann) med pappa och bror. Ett samtal från dem som festade i stan gjorde att jag önskade att jag kunde dela den lycka jag kände där med dem, men ångrade ingenting.
Igår natt kände jag mig otroligt skadeglad då jag på kvällen låg i min säng bakom en himelsäng av myggnät och man såg (och hörde) myggorna på utsidan av nätet. De kunde känna lukten av mig, men kunde inte för sitt liv komma på hur de skulle ta sig fram. HA! Somnade gott.
När jag blir stor skall jag:
1. Ha barn
2. Ha en hängmatta
Allmänt om hängmattor: Hade glömt hur svårt det var att komma upp i en. Och bort. Min hängmatta skall inte ligga i skogen bland myggor och bromsar. Den skall inte heller vara snuskig och full av spindlar och löv. Den skall vara ren och inte se sjabbig och solblekt ut. Så skall den inte ta i marken när man ligger i den.
Nuvarande kvällstvättsrutiner:
1. Borttagning av smink och smuts med vitt te
2. Rena ytterligare med "taikapähkinä"-ansiktsvatten
3. Fukta ansiktet med yoghurtskräm (eventuellt som en följd av en yoghurtansiktsmask)
4. Fukta resten av kroppen med citron och basilika
Nam.
...ba fo
Idag på jobbet var bra. Semilugnt och så kom Hon från Ingå och hälsade på och fick glass. Hon förstod min beskrivning "snyggast på jorden". Han verkade vara på bättre humör idag. Annars också var människor på gott humör och det var bra fiilis.
Nu blir det flickkväll (helt ren, utan en Han som nite orkade komma från jobbet pga krabbis) i Esbo och imorgon fo ja. YES!
...ser musikaler på löpande band
Var igår på den tredje biofilmen på en vecka. Mamma Mia med grundskolakompis. Den var riktigt kiva. Med betoning på riktigt. Inte helt kiva eller ganska kiva. Utan riktigt. Musikalvarning med risk för scener där människor går genom gator och torg och sjunger tillsammans med lite danssteg här och var och som slutar med att vatten sprutar och blommor flyger, men jag gillade det. Och jag vet någon som kommer att lyssna mer på ABBA.
Satt och funderade över om (eller antog att) vissa detaljer var ditsatta bara för att få in en viss sång, men annars välgjord och riktigt rolig. Tantvarning då jag satt och gladde mig åt Colin Firth. Filmens gay-historia var inte svår att hitta. Fyra stjärnor.
Efter filmen Träffade jag två vänner och vi gick för att titta på snyggingen på jobbet. Fick kanske inte de reaktioner jag hoppats och väntat på men Han som heter lika (fast på svenska) meddelade till min glädje att han sku. Hon också lite tveksamt. Snyggingen fick dock pluspoäng på grund av trevligheten. Vi satt och åt stulen kaka en stund. Var tvungen att gå hem tidigade än jag velat.
...har grönklädda vänner
Att stiga ur tåget vid skolan och bli mött av en grönklädd vän var överväldigande. Den gröna kostymen gav dem alla ett väldigt speciellt utséende. Lite vuxet. Och lite stolt sådär. Men de var alla sig själva. Och det älskar jag dem för. Ganska stor del av kvällen satt jag i sovrummet och lyssnade. Nya perspektiv som jag inte egentligen tänkt på. Sov gott mellan två pojkar. Mys.
Gårdagens jobb (för jag SKULLE inte ha jobb) var sista droppen. Jag KAN inte stanna där. Men två veckor måste jag stå ut med ännu. Tror att det går.
...inte skulle klara av mer än en dag på jobbet mer (för stunden)
På kvällen pratade jag med grönisarna lite i telefon. OJ vad jag blev lycklig av att höra Han som skall bli granatkastares röst och skämt. Roligt att höra av Honom också (kommer inte ihåg vad det var han var i för kompani, det var någo med båtar och tjafs). Det kom fram att han sov i sängen bredvid min kusin. Så konstigt. Men de verkade gå ihop helt bra.
Gårdagens känslovågor som orsakades av kompishavet ledde till en riktigt dålig dag idag. På jobbet konstaterade jag att jag nog inte kunde stå vid kassan, eftersom jag bara inte klarade av att vara en bra betjänare i det tillståndet jag var. Tack till alla jobbkompisar som var förstående och lät mig stå och diska och göra min egen grej. Snyggingen fick mg på lite bättre humör (eller vem/vad det nu var) och vi spelade ristinolla. Imorgon är det sista dagen innan veckoslutet.
Har också saknat mamma och pappa. Jättestort dilemma nu med veckoslutet 25-27. Två fester (samma kväll), och ett väldigt behov av att bara åka bort, hem.
Morgonen idag började på ett besynnerligt sätt. Han som jag träffade på skriban hade textat mitt i natten något på spanska (??) och om jag var i stan och att han ville träffa mig. På morgonen svarade jag, och därefter började världens konstigaste textning. Blev tillslut riktigt på allvar orolig över att han tagit något. KLarnade upp då jag ringde till honom på dagen.
Fick en flicksmåkusin igår. En otålig en.
...analyserar andras problem
Hon vill behålla kakan och äta upp den, som man skulle säga om man gillade ordspråk. Dessutom skickar hon sådana där flirtiga SMS till män som vill ha henne. Hon uppför sig lite som en 15-åring. Som jag då jag var 15 (eller 19..?). Fast jag vill inte vara sådan då jag då jag blir lika gammal som hon är (nå int e hon nu så gammal).
En snabbanalys: Hon kan inte bli helt lycklig med någon av dem hon har nu. Annars skulle hon inte vara med dem båda. Så nu borde hon bara göra slut med båda två, fundera ut vad hon vill och vänta på den där perfekta kombinationen mellan upp-och-ner och horisontellt. Bara...
Var just och såg P.S. I love you. Fyra stjärnor, trots killen-som-satt-bakom-migs suckar och sarkastiska kommentarer. Kände igen mig i mycket. Nåja, min man har inte dött i cancer och lämnat efter sig en massa brev. Men jag vet hur det känns det där med att ständigt bli påmind och hoppet som aldrig får en chans att slockna. Och hur det inte alltid är särskilt kiva.
Två skithäktiska dagar på jobbet. Har inte fått äta på hela dagen båda dagarna. Idag var det inte alls roligt där mot slutet. Som kompensation slat jag en muffins. Imorgon har hälften av veckan gått (försiktigt hurra!).
...är släkt till en kändis
Tänker bara på jobbet hela tiden. Kan inte somna på kvällarna då det bara snurrar jobbjobbjobb.
Nu har vi biljetter till Genéve! Wau!
...angstade förut
Igår på jobbet: lugnt och skönt
Idag på jobbet: inte någondera
Har läst i min dagbok från 05s vår. Jösses det var ett jobbigt år! Strulade till sig med en massa killar och angst över det hela tiden. Försök till men det tänker jag inte bry mej om/det får man se sedan, nu tänker jag bara njuta blev ju inte till något. Säger inte att det inte är angstigt nu också, men det är skönt att inte vara 16 längre.
Hittade en dikt som jag skrivit på ung kvinna-dagen på Luckan
Ibland är det skönt
att bara få vara den
sämre
på att fixa DVD:n
Bara man kommer ihåg
att vi är bättre på att
sminka oss!
Kanske är den lite bra.
...observerar matmode
...flirtar på jobbet (eller önskar att hon gjorde det)
Satt en stund efter jobbet i Esplanadparken där vi scenen där ett pop-rock-band som hette Hollowhart spelade. Riktigt regelrätt genre. Helt bra. Mest njöt jag av att sitta bland människor. Blir lite ensamt att komma hem till ett tomt hus.
Blev lite ledsen då jag kom på att jag antagligen kommer att vara i Stockholm på Dragsviks besöksdag. Skulle så gärna åka och hälsa på dem och se hur de har det. Missnöjd.
shoppar
armén (chock!)
mjukisdjur, namn och lekar (och om hur Fantus rest jorden runt)
om hur månaderna har en form (t.ex. fö mig så går de i en cirkel, mot klockans rikting, så att sommarn är i söder och vinterna är i norr och våren från klockan tio till sju. Vissa av oss hade former på veckordagarna och alla siffror också. Kanske är detta hemligheten bakom mattehuvud)
lite allmänt snack och skvaller
På dagen rörde jag mig i stan på akademen och impulsköpte två planscher. En var så vacker att jag bara inte kunde lämna den och den andra var en perfekt bild på hur jag vill leva mitt liv. En vacker kvinna satt i en stol med högklackade skor och en kaffekopp i handen, tittandes ut genom fönstret. Så vill jag leva. I högklackat, med kaffekopp. Bilden hette "In thoughts of you", vilket kanske kan tolkas lite olika och vars tolkningar jag inte alltid tycker om. Tycker om den där tanken att kvinnan på bilden bara njuter av ensamheten. I verkligheten så skulle jag ju nog hellre sitta där med någon i tankarna.
På tidningsavdelningen hittade vi en tidning som hette Tractor. Coolt..? Naeh.
På tal om att impulsshoppa, shoppade jag bort två dagars löner på Marimekko idag. Härligt med jokapojanpaitor för kvinnor.
Fick mail som bjöd in mig till en bokkedja. Livrädd, för det är meningen att jag skall skickan en bok till min gamla livsåskådningslärare. Hon har ju liksom redan läsa allt!
allmän mellandag
HA!
TJITJING!
De tog mitt blod!
Nöjd.
Järntabletterna hade kanske gjort sitt. Blodkompisen (blodsystern, som mamma uttryckte det) och jag låg på britsar bredvid varandra och pumpade. Efteråt blev det glass och lite mera multivitamin. Väl hemma glömde jag att dricka mer än vanligt, men mår helt bra idag ändå. Känner mig inte så andfådd heller. Nu har vi också gjort nåt för staten, som hon uttryckte det. Hurra för att vi hade en ny givare med oss den här gången också!
Satt och skrattade på söndag till programet Naistenmiehet, som syster + pojkvän tittade på. Det var ett exakt kopia på SATC och Cashmere mafia, förutom att huvudpersonerna var män. Istället för att sitta på lunch och skvallra, golfade de. De golfade flera gånger per dag. Annars var det tal om karriär, kvinnor och sex. Svek och komplotter. Hoho.
Nu är pojkarna inne. Kom på mig själv att vara lite avundsjuk. Inte för att de är praktiskt taget fängslade i Ekenäs i flera månader, utan för att de nu har sin alldeles egna grej (faija). En überinsidesak som bara de har gemensamt och som man själv inte kan bli del av fast man hur skulle försöka. Hur bra kommer de inte att känna varandra efter ett halvt/ett års läger tillsammans?!?
Smått förundrad över meddelandet i min facebook-inkorg. Varför liksom. Eller varför inte.
Systern åker till lande idag. Blir ensam kvar. Ikväll blir det dock först födisglass och sedan kvällste i Grankulla, och inte något ensamt alls.
Hangö, SOL, VARMT och kompisfröjd.
Skulden har vi alla, skulden har vi alla, men ingen har sin regattaoskuld kvar. O e den nån som har den, så kommer vi o tar den, vännerna från Lärkan. Och några andra, mindre lärkiga.
O första gången var väl som ja förväntade mig, fast lite bättre. Mysigare. För att få en helhetsbild kan ni läsa Toonis blogg, för där finns allt ganska kronologiskt beskrivet.
Min regatta började lite stressigt, då jag på förmiddagen fick halvspranga till tågstationen. Svettades som en gris då det var nästan 30 grader ute. Valde förstås fel kö då jag köade efter tågbiljetter, och då jag sedan hade sex minuter på mig tills tåget skulle gå så ställde jag mig i kaffekön. Hann till tåget, men det var ju fullbokat då alla var påväg mot regatta samt Ruisrock, så det blev att sitta i en svettig korridor. Men det var helt bra fiilis på tåget trots hettan och trängseln.
På regattan hände ju sen diverse grejer (faijor). Vi började med mat hos Hon som har lande där och fortsatte sedan på kvällen på Lejonstrandens klippa, där vi alla samlades för fri samvaro. Var lite för stationerad där och det kändes i något skede väldigt trist då jag inte rörde på mig och träffade andra bekanta. I nåt skede flyttades karonkan till statyn som sedan blev vår bas (tillammans med typ alla andra).
Det var nu sådär som det är, en massa människor varav man känner de flesta och man pratar om ungefär samma saker med alla; hej, hur e de? när kom ni hit?, va ska du göra nästa år?, var ska ni sova? Ganska många döda timmar då man bara stod. Hade väntat på att Han som redan gått armén skulle komma, men fick sen aldrig riktigt chansen att prata med honom. Han verkade nu sådär på flykt undan mej (eller?) och ens självförtroede växer inte av det precis. Så nja. Ingen flax denna gång. Man hade inte egentligen lust att ge upp och gå och lägga sig, men allt kändes lite onödigt framåt småtimmarna.
Kvällen räddades ändå av att sedan sitta någon timme vid vattenbrynet på klipporna med pojkarna (som man återfunnit efter många om och men) och det kändes bra eftersom det ju var med dem man ville vara. Lite tröstande av sådana som var olyckliga, men också lite famnsittande och lugnt pratande. Tack och lov sov vi på båt i hamnen, så att vi inte behövde gå långa vägar hem.
Kvällens wtf-händelser:
1. Han som stulit en (två) cykel föll ner från ett träd och skadade ryggen. Frågan varför klättrade du upp i ett träd kunde ingen svara på.
2. Jag klippte Mr. Mars' hår (hah, alla springer till sin ABI-kalender och kollar vem det nu sen var). Aldrig hade jag trott att jag skulle stå på en strand och raka av den killens hår!
Regattan fortsatte på lördag, då vi steg semitidigt upp på grund av tävligar som skulle tävlas med båten. Riktigt riktigt seglingssjuk blev jag på morgonen då man satt på båten i den lätta brisen och såg på båtarna och havet. I det här skedet skall jag kanske berätta att jag såg en båt som hette Aina (som lär ha kommit nästsist i tävlingarna). Jag känner en båt.. (jojo, jag vet att det är en bot.. men ändå, lite coolt). Sen hände inte så mycket. Vi fick vårt kaffe, satt på stranden, åt, satt lite på stranden igen, denna gång med Slitz, och däremellan oändligt mycket promenerande.
Regattan slutade för vår del på eftermiddagen med en skjuts till Lövö, där det chillades framför TV och i bastu ännu några timmar innan hemfärd. Skjutsen från Hangö var full av skrikande, klagande, sjungande av diverse Eurovisionslåtar (uno, a breakingdance..., allas vår Leto svet, Norges låt med koreografi) och läsandet av den Finlandsvenska kontakten.
Imorgon fo di. Är lite kluven inför det. Kommer nu inte att träffa dem på ett par eller tre veckor, vilket ju egentligen inte är så farligt, men hur mycket insides kommer de inte att ha sedan då de kommer på permis. Är också lite sådär spänd och förväntansfull som om det var jag som skulle åka in. Hoppas att de kommer att ha det bra.
...flyr till sagornas värld
Har nog aldrig lekt i sandlådan så mycket som jag gjort under de senaste två dagarna. Den populäraste leken gick ut på att flickan med en sked lade sand i min hand (kakkakk - tack tack) som sedan plötsligt slängdes bort igen, sanden alltså. Oj vad det var roligt. Vi höll på med det flera flera minuter i streck. En annan rolig leksak var pappas fickplunta, kylskåpsmagneterna, den tutande ankan, och vi-kryper-på-golvet-tillsammans-leken. Så skönt att hon varit på gott humör. Gårdagens bästa stund var ändå då hon sov och jag fick sätta mig ner och äta god lunch med Husis. Saknar tidningen.
Har sedan på mina lediga stunder studerat vad vi har bandat på VHS här hemma. Har suttit och skrattat åt Sunes sommar och en hel del Astrid Lindgren. Hittills har jag tittat på Madicken ("Idag känner jag livet i mig" - ett annat uttryck för lyckorus), kortfilmer som Hoppa högst och Pelle flyttar till konfusenbo, Vi på saltkråkan ("Far ända in i baljan me dej!"), Emil i Lönneberga ("Hujeda mig sånt barn han va, ej värre tänkas kan" - SÅ inte sant, stackars unge, han menar ju inget illa!) och Bröderna Lejonhjärta ("'Men jag kan inte döda någon, det vet du Orvar.' 'Om alla vore som du, då skulle ju ondskan regera i all evinnerlighet.' Men då sa jag att om alla vore som Jonatan, så skulle det inte finnas någon ondska.")Om jag någonsin hittar en DVD-box med alla Lindgrens filmatiseringar så tänker jag köpa den. Mina barn skall också få alla jävla böcker läsa för sig.
Köpte en klockradio på Classe, bytte ut den för att den var ful, och nu får jag inte den nyas alarm att fungera. Lite missnöjd då jag hade så höga förväntningar. Skall nu ännu försöka några gånger, men kan hända att jag måste gå och klaga igen.
Hangö börjar klarna. Vet inte riktigt vad det skall bli. Har inte så höga förhoppningar, gissar att det blir att sitta och titta på 16-åringar som springer omkring fulla. Det är ju mest för pojkarnas skull vi åker, men kan tänka mig att vi splittras i ett ganska tidigt skede, singlarna för sig med diverse mer eller mindre lyckade ragg, och paren någon annastans, kanske med de singlar som inte fått något ragg alls.
Borde gå och träna... Mindre lockande då spårvagnarna åker konstiga rutter och Mannerheimvägen är ett ända byggnadsområde.
