hon som

40 dagar kvar till Götis.

 

7 till nästa spex.

 

14 till YLONZ.

 

Taggningsnivån inför samtliga växer exponentiellt för varje dag som går.

 

Jag taggar genom att läsa igenom lagnamn från förra året.

Favoriterna utan inbördes ordning: Bara i kostymfallet, No country for ölmän, Finlandsvenska män lär sig locka i matskola, No coriander please, Huj Hefner, Gourmetpenis kommer åter - större och saftigare än saft, Martinkylän keilaajat, Purpumorot, Per, Jörn Donner o. Felix o. Filip, Strö lite socker på oss, Ctrl alt deleate, Mörfys lag, Gräddfiilis, The Pussy Cat Lulz.

När jag kom hem till mamma och pappa förra veckoslutet efter natten på klubben, plockade mamma fram min tuliainen från Basel: Ett homeopatiskt medel. Loslassen. Hilft, emotionale Spannungen, verhärtete Gefühle und kreisende Gedanken loszulassen; hilfreich bei Suchtverhalten und ungesundem Lebensstil. Mycket bra. Jag började genast droppa på tungan och hade inte alls lust att dricka, röka eller äta godis.

 

Nu inför påsken funderade jag på att sluta inta dropparna då jag förstås vill knarka till det riktigt ordentligt under påsklovet och njuta av vinet och lammet och chokladen. Sen slog Den stora godislusten till i butiken idag och jag fick en påse guta med mej hem. Nu är den påsen snart slut (fungerade bra både som för- och efterrätt till mina spenat och kikärtsbiffar).

 

Jag är inte särkilt orolig mera.

 

Jag var tvungen att byta ut avokadon mot ägg. Ägg behövs till alla pavlovor och plättar och köttbullar och makaronilådor jag skulle laga. Avokado var en lyx jag kunde avstå från (för RÖR INTE chokon och alkoholen).

Jag gör som Basse som seriebloggade om en survivalmatlista för sommaren:

 

Jordgubbar, inhemska

Blandade nötter (om detta klassas som fusk så väljer jag mandlar)

Nypotatis, inhemsk

Gösfiléer, inhemska

Ägg, inhemska ekologiska

Färska tomater, inhemska

Turkisk yoghurt

Mozzarella

Getost

Rödlök, inhemsk

Malett kött, inhemskt, ekologiskt

Fullkornspasta

Blandmjöl, ekologiskt, inhemskt

Blåbär, inhemska

Myssli

Torr äppelcider (eller Öl, jag kan inte riktigt välja)

Fazers blå

Mjölk, inhemsk, ekologisk

Trattkantareller/kantareller

Kaffe

 

Jag höll på att glömma kaffet. The horror!

 

Det här var en rolig lek

 

 

 

 

 

 

När man börjar gå hemåt då det är ljust igen.

När man passerar någon som sover på soffan täckt i papp där någon skrivit "Berusad tös" på vägen ut.

När man där hemma drar för gardinerna för att stänga ute ljuset så man får sova lite.

När ens syster säger att det känns som att gårdagen var en dröm.

När man blir alldeles varm inuti då man tänker på allt härjande man hann med och vem man fick härja med.

 

Då var det nog en bra fest.

 

Där i slutet satt jag och skrattade åt mig själv. För satt jag inte i en ring där gitarren gick från kille till kille och de spelade Wonderwall, Halleluja, Fattig bonddräng och Cecilia Lind. Det var så patetiskt stereotypiskt att jag äcklades. Och ändå gick jag inte hem. Förrän den sista låten kom för fjärde gången och några vettiga bröt upp.

 

Två hela veckor till nästa gång. Tålamod, vad är det?

 

Jag tycker om den nya Dominoreklamen, där en pojke sitter och leker ljusröd tebjudning med sin nalle, robot och dinosaurie.

Jag är ganska kluven gällande regeringens funderingar gällande studiestödsreformen. Därav valde jag att läsa om sköldkörteln idag istället för att demonstrera.

 

För det första är valet gratis pengar vs mindre gratis pengar lätt ju. För det andra är det fint och demokratiskt att man i Finland får studera gratis och att alla oberoende social bakgrund och ekonomi har samma förutsättningar. Å andra sidan poängterade min kurskamrat att om man måste spara, så går det inte att spara på bekostnad av de gamla eller de sjuka. Unga studeranden har mer energi och kraft och möjlighet till flexibilitet. Sen har vi som medicinestuderanden sällan ekonomiska problem då vi blir färdiga, redan efter fyran går de flestas löner över studiestödsgränsen. Alltså skulle en modell där endel av studierna finansierades med lån inte vara ett särskilt stort problem för just oss. Sen vet jag ju att alla utbildningar inte garanterar jobb efter att man blivit färdig. Likväl behövs diplomingenjörer och pol.magar lika mycket som läkare och jurister och sjukskötare och filosofer.

 

Som jag förstått det finns det två möjliga modeller inför den eventuella reformen. En 3+2 och en 5+1. 3+2 innebär tre år av stöd, två av lån. 5+1 fem stödår, ett lånår. Om jag inte missförstrått så ska åren följa varandra utan avbrott, t.ex. för mamma- och pappaledighet. Jag vet inte hur utbytesår räknas.

 

Nåväl, de punkter som jag funderar över är

1. Om studiestödet blev lånebaserat skulle lånetaket vara tvunget att höjas. Och gränsen för vad man får förtjäna också. Jag lyfter för tillfället både studiestöd, bostadstillägg och fullt lån. Ändå skulle jag aldrig klara mig ekonomiskt utan att jobba. Inte som jag bor nu. Om jag var tvungen att klara mig på mindre skulle jag vara tvungen att flytta in i en studentbostad. Alltså skulle väldigt många fler studentbostäder behövas då ingen skulle ha råd att bo privat.

2. Om man inte har möjlighet att ta föräldraledigt mitt i studierna utan att en massa pengar går en förlorade, visar ju regeringen att man inte ska få barn under studierna. Okej. Sen blir man då färdig och är mellan 25 och 30. Sen vill ingen anställa en för att man är just i bästa skaffa-barn-åldern. Det blir knappast lättare att komma ut i arbetslivet. Och visst behövs det fler barn i Finland? Då ska man inte straffa folk som vill ha barn när de är som fruktsammast ju.

 

Man får se hur det utvecklar sig och om jag är en av de tusen som demonstrerar nästa gång.

Idag skulle jag beställa tid till tandläkaren. Innan dagen var slut SKULLE jag ha bokat tid. Jag sade åt mina gruppmedlemmar i sjukhusets omklädningsrum att då de imorgon frågar om jag fått tid så skulle jag säga att nåjo.

 

Jag ringde. Sen läste jag en stund. Sen tog vi lunch. Och kaffepaus. I tre timmar (Det är nog de där lunchpauserna man kommer att sakna sen när man är vuxen och jobbar påriktigt). Studenthälsan bestämde sig för att ringa tillbaka när jag var och hämtade kaffet. De andra sa att de ringer två gånger. Det gjorde de inte.

 

Så nu får jag ringa imorgon igen. Bu.

 

Förövrigt så hurrar jag för alla 100 000 som tycker att äktenskap är fint och till för alla samt för raggningsreplikerna vi diskuterat idag. Jag måste säga att "Får jag lov" är en vinnare.

Idag blir jag irriterad på det mesta. På undervisningen, på mina studiekamrater, på fel åsikter, på min nacke som är precis lika styv och sjuk idag som den var igår, på min telefon som är världens sämsta och på att diabetesundervisningen flyttades. Kanske beror det på att vi fick sovmorgon idag och började först 9. Dygnsrytmen åt skogen.

 

Å andra sidan har jag lyckats skicka två svårt-att-ta-tag-i-mail, fått ett Sexsnack och beställt ett brottsregisterutdrag (som kostar 15 euro, wtf). Bara tandläkartiden blev oringd (för akkun är nästan slut, shift alt grr).

 

Ikväll tar jag semester och går på yoga.

 

 

Saamari.

Det känns som att jag varit på utbyte i Spex och nu kommit hem till Vardagen igen.

 

Puh.

 

Tur att vi har en återställare i form av sångövning imorgon för att lindra premiärkrabbisen något.

Nååh hur gick det??? förstår jag att ni alla tänker.

 

Jovars. Det var roligt. Galet roligt. Första akten gick sådär för min del. Andra akten gick bättre. Sen när vi sjöng spexfrihetssången kunde jag inte låta bli att knipa lite i mina medspexare av ren ivrighet. Vi skumpaduschade och fixade oss i rekordfart. Var blev den där lilla stunden med skumpaflaskan och chillande? Ute. Ingen glamour, tyvärr.

 

Årsfestsupén var ingen höjdare för min del, jag var ungefär världens minst representativa mänska. Mot slutet flyttade jag till öppen-piikki-bordet och dansade lite lite. Efterfesten blev som väntat roligare. Motherlover och sånt. Kollegialitet i köket när en etta, en trea och en femma arbetade tillsammans för att få i sig lite silliskarkki. Mera motherlover. Hoppborg. Den kanske bästa massagen jag fått i hela mitt liv (nå uj hörni, int SÅN massage) av en fysioterapeut där hela veckans stressspänningar släppte. Tupplur på en björn på det störigaste stället på hela klubben.

 

Vaknade till att ett par plastbröst trugades i ansiktet på mig och det fantastiska vädret och sillis. Tröttheten var stor, men det blev bättre längs med dagen. Vi fick mat i massor. En helt oskyldig sittstund vid borgen och svenskar som skulle på "möte" ledde till en smäll i ögat och nu är det blått.

 

Jag kom hem vid 17tiden och lyckades med nöd och näppe hålla mig vaken till 19.

 

Idag började endokursen med gruppundervisning på sjukhuset klockan 8.15.

 

Det känns som att hela spexet aldrig skulle ha hänt. Som att de två senaste månaderna inte var påriktigt. Allt är precis som vanlig och jag har tent på onsdag. Fan.

 

Jag har inte drömt mardrömmar om spexet på en tid, men i natt drömde jag en: Jag hade glömt att köpa skumpa till premiären. Jag blev jättearg.

 

Måst komma ihåg att köpa skumpa.

 

 

Sedan vi började spexövningarna för åtta veckor sedan har jag lagat så gott som all min spexmat själv. För det är billigare och det är hälsosammare. Under dessa åtta veckor har jag lagat:

 

Broccolisoppa med rostad mandel

Makaronilåda

Auberginerullar i tomatsås

Borschsoppa med siskonkorv

Couscoussallad

Kokta korngryn med feta och kokt rödbeta

Moussaka

 

Och så har det gått åt ganska mycket frukt, kvarg och ananas, karelska piroger och godis. För att inte tala om kaffe.

 

I morse vaknade jag med flunssa. Den Stora Spexsjukan. Sedanmera har jag tagit det riktigt riktigt lugnt, druckit mycket vatten i små små klunkar som en lyra lärde mig och varit ganska tyst. Tills jag började sjunga spexbiisin. Nu känns det inte riktigt kiva i halsen längre.

 

Vi ska nu se.

Genrepet var tufft. Härligt med reaktioner från en publik, med kläder, kulisser, attiraljer.

 

Efteråt kom folk fram och sade att det var bra och att sångerna gått bra. Någon hade visst varit nervös för min sång men blivit positivt överraskad.

 

Sen var det sits med scengångarhörn och acapella i fylla och villa. Och tvyckel efter tvyckel. Jag förstörde min röst på dansgolvet och det var riktigt dumt gjort. Vi gick hem i stormen Sagan-om-ringen-style och det tog ungefär 3 gånger så lång tid som det brukar i den djupa snön.

 

Idag fick jag bruncha och sedan följde sångövning och därefter korrövning. Det blev dålig fiilis då kraven blev lite för många och klockan lite för mycket. Tack och lov för scengångargruppen. Den bästa.

Det går, det går! Nu är det bara det roliga veckoslutet kvar! Imorgon är det genrep. Det är nervöst. Men efteråt blir det sits och det blir hurja kiva. För att int tala om söndagsbrunchen med flickorna.