hon som

Jag går sönder. I övermorgon är det meningen att jag skall skriva ett inträdesprov. Ett prov som antagligen är den viktigaste prov jag hittills skrivit i mitt liv och ett prov som jag kommer att skriva sämre i än jag någonsin gjort. Jag klarar inte av att läsa eftersom jag inte kan koncentrera mej och jag klarar inte av att inte läsa eftersom jag inte har något vettigare att göra och eftersom jag borde, all kunskap är plus. Det känns hopplöst att veta att det är två dagar kvar och att jag omöjligen kan lära mej något under den korta tiden, men det är ändå för lång tid för att bara göra något annat, typ träna eller slappna av. Det värsta är inte att jag inte kommer att komma in, det värsta är att jag är livrädd för hur jag skall känna mej själv när det är över. Tänk om jag kommer ut utr salen efter fem timmar och inte har klarat av att skriva ner någonting, att jag kommer att känna mej onödig, dum. Dummare skulle det ju vara att låta bli att skriva provet, eftersom allt det här hjälper mej nästa år, men besvikelse är den värsta känslan. Jag försöker att intala mej själv att jag har läst så mycket jag orkat, att det är okej att inte orka läsa så mycket jag skulle ha kunnat, men är fortfarande lika gråtfärdig för det. Har alltid sett fram emot fredagen efter att all den här skiten är över, men tänk om fredagen bara är fylld med dåliga fiilisar pga misslyckade prov. Sommarlov, jooh, med jobb att se framemot och vad händer på hösten? Vad i helvete ska jag göra hela nästa år? Hur skall jag hitta ett jobb utan utblidning, för på caféet kan jag inte stanna. Behöver något lugnare. Jag klararklararklarar inte heller av att bara vara hemma, det gör ingen. Behöver en plan, men hösten är ett tomrum. Känner mej lika hopplös som då förra året efter uniexpomässan, då jag insåg att alla dörrar stog öppna men jag inte vissta var jag skulle börja. Skillnaden är att jag då hade en pojke jag kunde ringa till som tröstade och allt kändes lite bättre. Min lillebror sa igår på restaurangen att jag är just den typen som gifter sej och får barn. Men kan han lova mej att det kommer att hända? Kan kan lova mej att allt ordnar sej? För det gör det ju nog, men som en av oss förtvivlat utropade, men när? Och tänk om det inte gör det. Klart att det gör det, var inte löjlig, men tänkomtänkomtänkom. Livrädd för vad som händer nu. Känns som om alla detaljer är på plats just nu, men inte det stora hela, bakgrunden. Eller är det tvärtom? Lever, är frisk och älskad. Panikattack.

andas andas...

Det blev bara jag och en ex-preppis igår, men vi hade destu roligare. Vi hittade en sköldpadda åt hennes brorsson (hur gammalt låter inte det att ha en brorsson?!?), men tog god tid på oss. Köpte lite kvällsmat, te-limu och mojo. Stod länge i TP och kunde inte bestämma oss, men hamnade sedan på Indiana Jones-premiär, precis bakom krullhuvudet (hur ödet är inte det?!?). Filmen var alldeles underhållande, men jösses vilka nödlösningar. Något är övernaturligt, alltså måste det ha med aliens att göra. Hoho. Satt halva filmen igenom med sköldpaddan i famnen. Den måste ju provkramas (för jag var ju liksom inte alls rädd eller nåt...!). Tack för att du (inte sköldpaddan) räddade min kväll.

Kom hem mitt under födisfesten och fick en kram av nästankusinen som konkade ölflaskor till köket. Allt verkade vara ganska under kontroll och systern var på glatt humör. Gick ganska snabbt in på rummet och lade mej, fast det lite tog emot. Ja menar, är det fest hemma hos en har man ju lite lust att gå med. Skulle dock omedelbart ha stämplats som en lame storasyster som försöker vara cool på sin lillasysters fest. Blev lite orolig då jag från rummet hörde nån skrika: vittu tänd int di där ljusen!, men det lugnade sig sedan.

Glatt överraskad då jag ganska tidigt på morgonen steg upp och huset var i prima skick. Undrar hur länge de städade igår natt.

Idag är det stafettkarneval och skolans hejarklack består av tre ivriga ABI:r. Heja flickor (för har vi något pojklag: nej)! Man vet att det är karneval då man 1. stiger av spåran vid operan och redan då hör det där ekande ropen från stadion, 2. kommer in och ser alla lappar med var alla skolor står och hejar, 3. ser metrilakuna som säljs.

Senare idag åker vi alla för att titta på pappa som skall dansa flamenco. Vidare ut och äta för att fira födelsedagar och kvällen avslutas med Eurovisionsvaka hos Hon som sjunger i bandet.

Dagens sammanbrott: På jobbet idag var vi för lite personal på plats. Mycket kunder ledde till ett semikaos vilket i sin tur ledde till att jag inte fick gå på min matpaus. Blev så hungrig att jag bröt samman inne på toaletten. En sockerbit hjälpte och tillslut fick jag lite mat i mej. Brukar inte bli sådär påverkad av hunger.

Dagens lista: Skrev en lista med alla mina kompisar och var de bor, så att jag skall slippa följdfrågan "och var var det som han/hon bodde nu igen".

Dagens födisbarn: Systra mi.

Gårdagens bekännelse: Andra gången jag hörde Sveriges eurovisionslåt tyckte jag fakriskt lite bättre om den. Men hon är fortfarande plastig och det leder till grymma minuspoäng.

Har inte så mycket att säga. Lite stress över att morgondagen inte är planerad, men kvällen skall väl lida på något sätt. Det brukar bli ganska okej med oss. Har igen inte tagit mitt ansav som arrangör ordentligt och tvingat alla till ett beslut. Voivoi.

Fick lite skällor idag på jobbet pga en mineralvattensflaska. Men alla andra gör ju det också!!! Pinsamt var det i alla fall.

Magnusgala idag. Måste säga att det var bra filmer. Och alldeles för goda pajer. Säsongens favoritsmask: rabarber. Var så nöjd med mitt kaffe också. Och med att jag fick träffa Bröderna familjebekanta. Hoppas fortfarande på ett bröllop. Satt under deras film och bara njöt av att jag blev så glad av dem alla tre.

Har fortfarande inget åt pappa. Orkar inte med samma cd:n och DVD:n. Har en idé, men vet inte om den är tillräkligt bra.

(en av) Dagens lyckokänslor kom av ett tjockt brev på mitt skrivbord. En tidig studentgåva i form av en bok.

Dagens missnöja kom då jag märkte att min mp3-spelare inte sparat de nya pleppo-avsnitten. Blev så irriterad att jag satt bort hela mojängen.

Inget läsande idag, inget imorgon.

Men just nu är jag inte irriterad. Jag är tillfreds med allt, ganska nöjd och till och med lite lycklig. Inget speciellt liksom men allt är ganska bra. Hihi. Nöjd!

Händerna rörde sig i mjuka, runda, bestämda rörelser runt dragen i mitt ansikte, via halsen till nacken och runt bröstkorgen. Det skulle ha kunnat vara väldigt erotiskt, ifall det varit någon annan, någon annanstans och jag inte betalat för det. Det är då man känner och ser skillnaden man tänker: jag SKA börja gå dit regelbundet och jag SKA börja ta hand om min hy lite bättre.

Blev så glad igår då jag fått ett mail genom vilket jag kunde donera pengar till WWF på ett roligt sätt. Det gick ut på att man kunde köpa träd/blommor/djur och placera ut dem på en liten markplätt. Det kändes lite absurt att sitta på läspaus och köpa en noshörning. Och det var inte ens dyrt, så gå alla in på www.wwf.fi/sademetsa/index.php och gör världen till en lite bättre plats, genom att placera ut ett träd eller en elefant bland de som redan finns där.

Frågan är om man skall ta sig till Hangö teaterträff i år. Det skulle kanske mest gälla att barnvakta där, men att sitta på en sandstrand och hålla ett öga på en liten flicka är kanske inte helt fel. Jag menar, hellre där än här. Och det verkar lite som om jag inte skulle ha nåt jobb den fösta veckan. Fast det kan ju ändras. Ett annat problem är ju förstås pengarna som skulle gå åt till sovplats och endel teaterbiljetter. (Skulle någon ha lust att komma med i fallet att jag åker..?) Annan planering för början av sommaren: Lekholmen.

Har just suttit och slötittat på ett nu-gör-vi-om-ert-fula-hus-och-det-blir-helt-fantastiskt-program. Räcknade Oh my Gods. Efter 86 tappade jag räkningen. Och så grät de hela tiden. Hela högen. Hoho. Det var rörande en stund, sen not so much.

Finland gick visst vidare till eurovisionsfinal. Oho. Trodde aldrig att den skulle göra det. För bra är låten inte. Fast jag trodde ju inte på Lordi heller och inte på att Finland skulle vinna brons mot Sverige. Måste tro lite mer på vårt land. Det jag nu hoppas på är att Sverige inte skall ta sig vidare till final de också. Det skulle räcka för mig. Sen kan Teräsbetoni komma sist. För Charlottes låt ÄR inte bra. Och jösses hon är plastig.

Försökte läsa lite igår men det bidde int ti någo. Träffade ett par gamla klasskamrater i bibban och stod och pratade strunt i en timme. Idag har jag läst i två timmar och tror att det kanske räckte. Tar nu ett par dagar lite paus och satsar sedan på att lära mig resten under veckoslutet. Trooohooohooor!!!

Skall nog gå ut ens stund i det vackra vädret och köpa lite hudprodukter. För det är jag värd.

Trots jobb har veckoslutet varit lyckat. För att precisera: Lördagskvällen var lyckad. Det var hattfest i Esbo.

Faktorer som gjorde att festen var lyckad:
1. Man fick träffa vänner
2. Man fick träffa de kompisar man inte sett sedan skolan tog slut
3. Man fick träffa andra bekanta man inte sett på länge (hihi, han är så god!)
4. Finland vann brons
5. Jag fick skjuts ända hem
6. Jag hade stulit ett wienerbröd från jobbet som jag kunde sitta och snaska på då jag kommit hem

Tog mera jobbturer. Vem är det egentligen som borde fatta att säga nej till sådant?!? Men tackade faktiskt nej till två eftermiddagsbarnvaktsjobb, så något har jag klarat av. Men kommer att jobba nästan 20 timmar nästa vecka ändå. Några av dem skattefritt.

Mamma och pappa har tvättat fönstren.

Blev så glad igår efter mötet då vi åkte till Lövö och badade bastu. Riktigt sprudlande lyckligt glad. Det var en av de där spontana underbara sakerna man gör en onsdagkväll då man inte sett alla på, typ en och en halv vecka. Det var sist och slutligen inget speciellt med det hela, men det var kanske det som var så skönt. Det blev bastu och allmänt prat och klockan elva kom gitarren fram och vi sjöng alla Wonderwall. Hemma lite över tolv.

Jag hade satt klockan att ringa klockan tre för jag ville se lite hur ishockeyn gick. Vaknade halv tio. Oho. Så jag fick inte så mycket läsa idag heller, då jag efter lunchen träffade Hon som inte heller hade läst så mycket idag på stan och köpte studentmössa med henne samt letade födelsedagspresenter. Men Finland vann ju matchen. Ingen är mer förvånad än jag. Men glad.

Var sen ännu och fortsatte födisshoppandet i Iittalas fabriksshop i Esbo. Lite roligt att se den också.

Dagens lunch: Sallad här hemma. Blev lite improviserat då jag sovit så sent.

Vill gå till bibban imorgon *i hopp om att se någon söt*. Fast det blir kanske barnvakt istället.

Mådde inte alls bra av morgonkaffet idag. Usch, mådde riktigt skit. Det är förediskt det där kaffet, riktigt giftigt. Tog ändå en kopp till på ett café i stan. Inte lika illamående efter den koppen.

På dagens lässhema står det yttre hot: strålning. Många frågetecken i marginalen kan jag säga. Försöker gissa vad som är viktigt och sträckar under med grön penna. Funderar över om jag har förutsättning att få ut något av det jag läser. Är nu övertygad om att jag kommer att få hudcancer. Ganska rädd. På allvar.

Dagens lunch: Jugge och flingor. Hann inte med något annat före frissan.

Tog en pleppopromenad till salongen. Håret blev alldels fint. Inte något drastiskt. Lite kortare bara.

Igår sa mamma: Aina, om du vill gå till en kosmetolog före dimissionen så får du. Först tänkte jag: Hurra, lyx! Sedan tänkte jag: Ser mina finnar faktiskt så motbjudande ut? Till slut återgick jag till tanken: Hurra, lyx!

Funderade endel på det där med att ha en soulmate (det svenska ordet låter så juntigt), en the one, efter gårdagens Everwood. Tänk så skönt det skulle vara att tro fullt ock fast på att det finns en/ett par människor som det är meningen att man skall vara med. För det skulle liksom ta bort endel av kommer-jag-att-hitta-någon-stressen. Man skulle inte behöva vara rädd för att någon annan kniper Honom, eftersom universum hade planerat att vi skulle träffas, att ödet fanns där och tvingade ihop oss. För tänk om alla män jag skulle passa ihop med, hittar någon annan innan jag hittar honom/han hittar mig. Egentligen tror jag inte på ödet, men ibland skulle det vara skönt att göra det.

Köpte idag sådana där pennor i neonfärger som man streckar under i böcker med. Så satt jag på bibban alldeles nöjd då jag kunde sitta och strecka under det jag hade lust med, i den färg jag ville. Respirationen blev i pinkt och immunförsvaret i grönt. Läsandet gick alldeles bra idag, men nu räckte det.

Till min förvåning och glädje satt Hon som också tror att det vi läser är bullshit i lässalen. Vi lyckades inte prata så mycket, men det var trevligt att se någon bekant där ändå. Min kusin satt också där, fast inte i lässalen, tillsammans med en kompis som också satt med ett stycke Galenos framför sig. Han var rätt så söt. Han som satt där tidigare i vår var tyvärr inte där dock. Det verkade aldrig bli något av honom och den ljusröda, så varför inte kolla läget lite...

På akademen kunde jag inte låta bli att köpa lite papper också. Sådana där dekorativa papper med figurer och glitter på som man kan pyssla med. Har ingen aning om vad jag kommer att göra med dem, men snygga var de. Någon dag skall det bli något fint av dem.

Dagens lunch: På Zucchini: Grönsaksgratäng, ris med olika sädesslagsgrejs, spenat och fetasallad. Gott och nyttigt (tror jag).

Imorgon: Frissa och Kamratförbundets årsmöte! Hurra. Frissa blir underbart!

Man skall aldrig gå till sängs arg, men vad kan man åt det, då lejonen spelar så otroligt dumt som de gjorde i matchen mot USA. I morse hörde jag till min förvåning att vi vunnit, fast lite fuskigt.

Idag läser jag om nervsystemet. Vi kom för någon vecka sedan fram med Hon som var Tuula att det vi läser om egentligen är bullshit. Att en impuls uppstår i hjärnan, fortskrider i neuroner och överför från nuron till neuron via synapser och att en muskel sedan sammandras kan helt enkelt inte hända så snabbt som det borde. Vi är grundlurade hela högen.

Umami är en av de fem grundsmakerna. Den beskrivs som köttsmak. Den renaste köttsmaken har natriumglutamat som finns t.ex. i aromsaltblandningar. Hajoo me de nästa gång ni äter aromsalt och försök känna köttsmaken.

På tal om köttsmak åt jag en sallad till lunch idag. Lite skeptiskt över nyttighetsfaktorn ändå, p.g.a. den mängd dressing som fanns på den.

Dagens längsta ord: Nikotinamidadenindinukleotidkoenzymer (t.ex. NADH).

Sådan tur. Sådan tur att Maria och Mikko vann. Annars skulle jag ha blivit besviken. Besviken på det finska folket som inte förstår sig på dans. Och jag röstade, så jag skulle ha fått klaga! Jag vill nog också lite. Vill glida fram på golvet och känna. Fast jag ju vet att det inte blir jättemycket kännande, mera koncentrerande och spännande av lår och rygg.

Annars har jag jobbat idag. Annars har jag firat morsdag med lite middag och present. Annars har jag varit på rätt så gott humör. Annars oroar jag mig lite över att jag skall vara tvungen att jobba på midsommar. Annars drömmer jag om att få jobba i en liten krimskramsbutik här nära mig nästa höst. Annars har jag funderat på en broder... men lite försiktigt bara.

Nu är allt på mitt ansvar. Inget tvingar mig till att stiga upp på morgonen, räkna kemma, göra anteckningar i Galenos eller räkna Österbottenpoäng (tvång?). Lite orolig. Tror att jag har räknat med att få så mycket mera gjort än vad jag i verkligheten kommer att åstadkomma.

Roligt att en till har börjat blogga. Ännu en synvinkel på alla händelser.

Tänk om: tänk om någon faktiskt kastat äpplen på Newton nedifrån, och från sidan på torsdagar.

Igår var det fest. Före festen var det prepkurs. Det var prepkurs för sista gången den här våren. Vi satt och åt phoppisar och lyssnade måttligt mycket (särskilt på fyssan). På rasten började jag bråka med Han som kommer från ÖB om att man visst inte kan säga "spendera tid", för det heter spendera pengar och tillbringa tid. Faktiskt. Hade svårt att bevisa det dock.

Sen var det fest. Fest på Nylle. Hade lite höga förväntningar, eller kanske mera hopp (för det är två skilda saker) om att något roligt skulle hända. Middagen var okej, men abiturienterna kunde nog inte riktigt anamma Nylänningarnas goda seder och uppförde sig lite hipp som happ. Mina bordskamrater var okej, men roligt blev det först efter maten, då borden städades undan och det var dans.

Det var lite småmysigt att träffa ett par gamla bekanta, så som Han som tävlingsdansar fortfarande, som jag fick dansa ett par riktigt bra danser med, och såklart ett par brudar från Grani. Och alla gamla vanliga. Han som är scout var på riktigt gott humör och dansade jättemycket och jag blev alldeles glad av honom.

Spanade in en kille från Mattliden som var riktigt söt, men nog väldigt blyg och svårflirtad. Han fick skjuts hem rätt så tidigt, så mina planer gick lite i kras. Nåväl, jag tänker inte låta det störa. Det som jag emellertid stör mig på är att min blomberlock från mitt halsband tappades bort igår. Det var ett så fint halsband...

Hon med tvillingsystern skulle köra nästa dag, så hon stackarn hade det inte så roligt då hon var tvungen att försöka ta sig hemåt med en full syster. Hon vars pojkvän är på Cypern hittade Han som är jävligt rik och de bondade på grund av en gemensam historia på samma dagis. Det var väl lite drama då hon hade blivit påflirtad av en kille som hennes vän egentligen ville ha. Men bara lite (drama alltså).

Halv fyra tog jag mig till Hesburger med De som bor långt borta i Sjundeå och åt där en syndig, men ack så god måltid. Fyra var jag hemma, drack ett glas vatten och somnade.

Ikväll blir det Humoolandskamp och jag ser så fram emot det. Efter det blir det morsdagsmiddag på restaurang. Ser fram emot det också. Imorgon: jobb.

Idag är det min namnsdag. Har hittills firats med en dikt via SMS från Han som inte var där igår och av ett antal uppmärksamma och vänliga själar igår på festen efter tolvslaget.

Hittade en sida med dumma kristna citat på nätet. Här är min favorit:

How can anyone beleive we evolved from monkeys heres a few questions for people who beleive that

1.If we did evolve from monkeys then how come babies arent born monkeys

2.Even Darwin said his theories were wrong before he died so why do you still believe them

3.do you really not believe the bible it says we were created in seven days not millions of years

4.how come we cant speak monkey

Det här är ju att ta en god sak och göra den dum. Jag vill understryka att jag verkligen inte har något emot krista, bara hur fel något kan gå då man tar något till sin spets. Och hur dumma endel människor tydligen är. Eller bara olärda.

Här kommer ett par förslag på en perfekt sommardag:

Att ligga på en äng! Han som skriver samma inträdesförhör som jag sade till mig en dag: Aina, sen när allt det här är över, vet du vad jag skulle vilja göra då? Jag skulle vilja åka bort och lägga mig ner, mitt på en äng, och bara ligga där och inte behöva tänka på varken respirationen eller nervsystemet. Jag följer med, sa jag. Jag vill ligga på en äng och känna mig totalt antistressad, en känsla man inte upplevt sedan... typ förra sommaren..? Innan all SE-stress.

Att sitta på Domkyrkans trappor med Hon som kommer hem från USA, dricka födelsedagsskumpa och äta jordgubbar! Domkyrkans trappor är så vi. Domkyrkans trappor är ett av Helsingfors' kännetecken, och jag tror att det därför känns så bra att sitta där med henne. För hon känner sig hemma där, och det känns bra att dela det med henne.

Att äta stora plättar med jordgubbar och grädde vid sexkantiga bordet (utan myror) vid solnedgången med Hon som har en pappa som kan snickra antimyrbord! Idag på föreläsningen, då ingen av oss klarade av 2:an (buffert!!!) började vi prata mat. Vi kom fram till att vi vill ha plättar. Med jordgubbar och grädde, ihoprullade och sedan skurna på bredden i många rullbitar. På midsommar. Typ.

I kalendern stod det 13.00 Fysik F7, så jag tänkte, hurra, förmiddagen ledig. Steg upp åtta och tog mig till Café Engel och morgonmål till klockan nio. Det blev luomu-aamiainen med gröt, bröd, ost och frukt, färskpressad juice och kaffe. Hade tagit med mig Husis hemifrån och satt och njöt.

Lugnet stördes då min telefon pep och Han som går preppen frågade Ainaaaa, var eee duu??. Tydligen stod det fel i kalendern. Jag tog det ändå lugnt, ingen idé att stressa iväg dit nu, då jag njuter här. Så jag stannade och drack en till kopp kaffe, vilket visade sig vara ett klokt beslut såhär i efterhand.

Hon kom från preppen och vi struttade omkring på jakt efter en färgglad dimissionsklänning åt henne. Lättare sagt än gjort, efter nästan tre timmar hade vi bara hittat ett par okej-alternativ. Hon fortsatte ännu med juri-väninnan efter att jag gett upp och gått hem. Men vad som helst för att inte läsa, och det kunde ju ha varit sämre sällskap.

Imorgon har jag lång dag, vilket i a för sig är okej, eftersom det betyder att jag inte nödvändigtvis känner mig tvungen att orka läsa efter att jag kommit hem efter fem. Jag kan då med semigott samvete ligga framför Everwood och Inför Eurovisionen (och jag vill inte medge det, därav parentes ifall någon alltid skulle skippa parenteserna, men också framför Gossip Girl).

Ett nytt projekt: Titta igenom lillebrorns bokhylla och läs igenom alla de gamla bekanta böckerna man gillade. Både tjocka som Kastrullresan, När jag var liten var jag stor och stark, Jakob Dunderskägg och Sune, samt tunna bilderböcker som Dockoperationen.

Ett annat nytt projekt: Hitta nya caféer! Var på söndag på caféet i WTC och det var riktigt kiva. Lite folk och god cappuccino. Vidga sina vyer lite.

Ett tredje projekt: Ingen brännskada i år! Har köpt sololja med SPF 30 och jag tänker, tänker, tänker inte bränna mig i solen!

Jag hittade ett gammalt lyckoalfabet i min dagbok från ettan. Ett par flickor och jag hade suttit i Han som inte har någon TV mera:s kök under det sportlovet och deppat över hur dåliga allas våra sportlov hade varit dittills. Vi åt vegepizza, tittade på Melodifestivalen och på ishockey och helt i vår andra gjorde vi något åt deppigheten och skrev ner vad som gjorde oss lyckliga. Jag kunde inte låta bli att skriva ett nytt:

Ainas lyckoalfabet 2008:

A-laget, ABI-verkkare
Bebisar, Ben&Jerry's, Bröllop, Bastu, Bloggar, Bufféer
Cyklar på gymet med TV, Coklad, Champange
Dimission, Donnering av blod, Dans, Drömmen om Medi (gör mig lite olycklig också...)
Ekologi
Fucking the shit, Flickkvällar, Förståelse, Flirtande, då saker Fixar sig, Friends
Godis, Glada kunder på jobbet, Galenosfria dagar, Gula paraplyn
Hårt vispad grädde, Humor, Hälsosamma grejer, Husis på morgonen, Hopp
Inga mer sanasampoförhör, Insideskämt och -uttryck, Italienska
Järntabletter, Jordgubbar
Kulturklubben, Klänningar, Kollektivtrafik, Konst, Kramar och Kyssar, Kaffe
Lärkan, Lande, Lite kunder på jobbet, Listor, Lön
Mat, Muminmuggar, Marimekkoregnrockar och -stövlar, Mys, Mp3-spelare, Minnen
Nypotatis, Nyår, Nemi
Ole
Plättar med sylt och socker, Pasta, Pastellfärger
Quis, Quid, Quomodo, Quomodo (frågeord på latin)
Rena lakan, Radio Pleppo, Rättvis Handel
Studentmössa, Sova, Shopping, Såpbubblor, SMS, Singlar, Sushi, Solpaneler, Satsningar, doften av Sololja
Tomtar, Tröst
Utelekar med Sture
Vin, Vitlök, Vattenpölar då man har stövlar (se M), Veckoslut utan jobb
Xantippa (den 4:e dottern i Skärgårdsteatern 2007)
Yoga, YLE-läger
Zooet i Berlin
Återvinning
Ändringar i samhället
Övernaturliga upplevelser, Öl

Senare igår blev jag rabiat, då jag i alepakön upptäckte att mitt ID-kort i plånboken var bytt mot ett FPA-kort. Synd nog är jag inte särskilt långsynt, så jag är inte lika arg idag, men det är ju alldelels oacceptabelt! Skulle egentligen kräva konfrontation, skällor och straff.

BBQ hos Han som bor i Grani som slutade med VM ishockeymatch Tyskland-Finland. Heja Finland!

Idag igen: Alldeles för fint väder! På med sololja och ut i kortärmat.

Jag måste säga att jag är rätt så nöjd med min dag. Jag sov länge, drack morgonkaffe (chock!), läste en stund om hjärtat i Galenos, träffade mamma på stan, läste lite till och åkte sedan och tränade. Dagen avslutas med middag hemma. Det som gjorde dagen bra var nog kanske inte det att vi inte hade prepkurs, utan att jag faktiskt fick något gjort trots att jag inte måste. Jag menar, jo, jag skulle ha kunnat stiga upp lite tidigare och läst lite mer och lite mer koncentrerat, men jag fick det ändå gjort och jag var duktig och åkte och tränade, fast jag var lite tveksam om jag skulle orka.

På stan införskaffades the studentmössa. Det blev Wahlmans och storlek 55. Jag var lite generad då mössan var så dyr och då det frågades om det skulle vara 10 eller 14 karat på lyran, men mamma sade att Nå men nu skall det väl vara det finaste av allt. Jag är lite av en materialist och älskar när mamma säger sådär. Då låter det som om hon inte skulle behöva tänka på pengar, fast hon ju aldrig har några. Det handlar inte så mycket om att hon vill visa hur mycket jag är värd, för det behöver inte bevisas genom sådant, utan om något annat, vilket jag inte riktigt kan lägga fingret på just nu. Det är jkanske just det där att hon tar bort värdet från pengarna. Efteråt satt vi på Domkyrkans trappor och åt årets andra kioskglass.

Fick igår bort stickan i fingret jag fått då jag bar ved till bastun på vapplandet. Satt ganska länge med en nål en en pincett, men jag klarade det!

Nu har ja ett mål för Hökillens månad. Realistiskt, jag vet inte. Fånigt, kanske en aning. En utmaning som jag gärna tar och som jag kommer att bli lite besviken om jag inte kan uppnå, absolut.

Mamma citerade en dikt vid matbordet som jag var tungen att leta upp:

Nå, den blev ju ungefär sådär som jag hade tänkt mig... inte fantastisk men allt annat än oangenäm. Bastun var skön och vi flickor var ju alla i vattnet och kan officiellt kalla oss icke-knappsun. Grillmat är aldrig fel och inte heller varmt väder och goda vänner. Ju mörkare och kallare det blev destu mer kläder kom det på och destu mer par försvann. Till slut så satt vi icke-parade vid utebordet och funderade medan ett par låg i husvagnen, ett låg och sov, två grälade och de två utan sina flickor där drack. Stackars grälare... fast jag hann nog aldrig förstå vad som egentligen var problemet, sådär bakom. Men allt verkade ok förljande morgon.

Vi skulle sova fem pers i en dubbelsäng och vi fick yllärigäst då vi just lagt oss. Han var långvarig gäst i Berusalem och härjade som bara han kan härja, dock utan dunjacka. Vi skrattskrek: Vittus faija, gå och lägg dej! Och han skrek: Titta ja hitta tissiboolin, här vill ni ha ett bröst?! Svårt att hålla sig för skratt då han klättrade upp på loftet och retade gallfeber på vår trötte vän så att hon gallskrek och stormade ut och smällde i dörrarna. Oj så vi skrattade (fast väl menande).

Morgonen gick åt till att lite skratta åt folk i riktigt dåligt skick, städning och lyssnandet till väldigt dåliga läppän. Oj vad jag är glad att jag inte drack upp den där vinflaskan!

Födelsedagskalas för familjebekant på Jurkka. Han med skägget var där och hade tagit med sig en splitterny flickvän, vilket kom som en liten överraskning. Måste, till min förvåning, bita ihop riktigt hårt då hon presenterade sig. Annars var jag väldigt frånvarande på grund av sömnbrist. Programmet var traditionellt sabla rörande. Man sitter och tänker hur lycklig man skulle vara att få vara medlem i en sådan familj. Inte så att jag nu vill byta ut min nuvarande, utan snarare kanske gifta mig.

Har nyss kollat upp flygbiljetter till Genéve. Nu kommer man rätt så billigt undan nog! Man måste bara få det gjort.

Fick min lön idag, hurra!

Vappen - najs eller bajs..? Diplomatiskt: jag ser fram emot nästa vapp med mössa!